Grovt rattfylleri och våld i samma mål

Den tilltalade döms för grovt rattfylleri, misshandel och olaga hot efter en händelse den 24 april 2026. Tingsrätten fann att bevisningen visade att den tilltalade dels hade hotat och utsatt målsäganden för våld i en konflikt i deras gemensamma hem, dels hade kört personbil med både hög alkoholhalt i blodet och narkotika i kroppen. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn med samhällstjänst.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet mot den tilltalade omfattade tre åtalspunkter. För det första gällde det misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade den 24 april 2026 dragit målsäganden i håret, tagit tag i hennes ansikte och hållit fast henne. För det andra gällde åtalet olaga hot enligt 4 kap. 5 § första stycket brottsbalken. Där angavs att den tilltalade samma dag hade hotat målsäganden genom att säga att han skulle slå henne i huvudet eller något liknande med motsvarande innebörd. För det tredje gällde åtalet grovt rattfylleri enligt 4 § första och andra styckena samt 4 a § trafikbrottslagen. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade samma dag hade kört personbil efter att ha intagit alkohol i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i blodet uppgick till 1,98 promille och efter att ha använt tetrahydrocannabinol, som är narkotika.

I andra hand under åtalspunkt 3 fanns också ett yrkande om ringa narkotikabrott. Där påstod åklagaren att den tilltalade olovligen hade använt tetrahydrocannabinol den 24 april 2026 eller en kort tid dessförinnan. Den tilltalade erkände det olaga hotet men bestred att det var allvarligt menat. Han medgav också att han hade dragit målsäganden i håret, men invände att det skett i nödvärn och att det inte hade orsakat smärta eller blåmärke. När det gällde körningen uppgav han att alkohol och narkotika hade intagits först efter färden, men han medgav att han använt narkotika i den del som avsåg ringa narkotikabrott.

Tingsrätten dömde den tilltalade för grovt rattfylleri, misshandel och olaga hot. Något separat bifall till andrahandsyrkandet om ringa narkotikabrott redovisas inte i domslutet.

Rättens bedömning

När det gällde åtalspunkterna om hot och våld lade tingsrätten stor vikt vid målsägandens berättelse och ljudinspelningar från händelsen. Domstolen fann att det stod klart att det uppstått en konflikt i parets gemensamma hem när målsäganden kom hem från ett ärende. Tingsrätten ansåg att målsägandens uppgifter om att den tilltalade först uttalade att han skulle slå henne i huvudet fick klart stöd av ljudinspelningarna. Domstolen fann att uttalandena otvivelaktigt varit sådana att målsäganden kunde förväntas känna allvarlig rädsla för sin personliga säkerhet. Därför dömdes den tilltalade för olaga hot.

När det gällde misshandeln ansåg tingsrätten att målsägandens berättelse var trovärdig och fick starkt stöd av övrig utredning. Domstolen hänvisade till ljudinspelningar, fotografier och rättsintyg. Av utredningen framgick att målsäganden hade fått en svag blånad invid ögat och att skadan var förenlig med trubbigt våld och med ett grepp om huvudet. Tingsrätten godtog inte den tilltalades invändning om nödvärn. Domstolen ansåg att hans uppgifter var vaga och att hans egen beskrivning av händelsen inte rubbade bevisvärdet i övrigt. Åtalet bedömdes vara styrkt, och gärningen rubricerades som misshandel av normalgraden.

När det gällde grovt rattfylleri ansåg tingsrätten att den tilltalades förklaring om att han skulle ha druckit och använt narkotika först efter körningen var en efterhandskonstruktion. Domstolen pekade på övervakningsfilm, filmer från kroppskamera och polisens promemoria. Av filmen från kroppskameran framgick enligt domstolen att bilen startades när polisen närmade sig och att den tilltalade då var avsevärt påverkad. Tingsrätten fann att det var visat att han hade kört bil med den uppmätta alkoholkoncentrationen och narkotika i blodet. Brottet bedömdes som grovt med hänsyn till den höga alkoholkoncentrationen och att han varit avsevärt påverkad.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för grovt rattfylleri, misshandel och olaga hot. Tingsrätten ansåg att brottslighetens straffvärde motsvarade fängelse i tre månader, men valde skyddstillsyn i stället för fängelse. Påföljden förenades med 80 timmars samhällstjänst och med en föreskrift om att den tilltalade ska genomgå den vård och behandling som frivården bedömer är lämplig. Övervakare ska utses av frivården. Domstolen angav också att tre månaders fängelse hade dömts ut om fängelse i stället hade valts som påföljd.

Den tilltalade ska betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Han ska också ersätta staten för kostnad för provtagning och analys med 2 600 kronor. Vidare ska han återbetala 78 735 kronor av kostnaderna till staten. Målsäganden fick ersättning av staten, och domstolen bedömde att ersättningen till målsägandebiträdet var rimlig.