Fullständig domstolsbevakning och fördjupade reportage med inriktning på svenska rättsfall.
Artiklar om Anders Andersson
3 nyhetsartiklar finns att läsa
Anders Andersson född lördag 1 maj 1990 som bor i Stockholm.

Rattfylleri och vårdslöshet i trafik

2026-06-25

Den tilltalade döms för rattfylleri och vårdslöshet i trafik efter en bilfärd den 7 november 2025. Tingsrätten fann att körningen varit så bristfällig att den utgjorde vårdslöshet i trafik, men inte grov vårdslöshet i trafik. När det gällde rattfylleriet bedömde rätten att den tilltalade varit påverkad av amfetamin i en sådan grad att hon inte kunnat köra betryggande, men att brottet inte skulle bedömas som grovt. Påföljden bestämdes till dagsböter och den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden samt vissa kostnader till staten.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren väckte åtal i två punkter. I den första åtalspunkten gällde det grov vårdslöshet i trafik enligt 1 § andra stycket trafikbrottslagen. Enligt åtalet hade den tilltalade, vid framförandet av personbil, i väsentlig mån brustit i omsorg och varsamhet genom att stå still på vägen med fordonet, köra i motsatt färdriktning och vingla mellan körfält. Hon hade också enligt åtalet varit nära att köra ner i ett dike, krocka med en buss samt köra på en fotgängare och en cyklist. Den påstådda gärningen inträffade den 7 november 2025 på en väg i Ekerö kommun. Tingsrätten dömde för vårdslöshet i trafik men inte för grov vårdslöshet i trafik.

I den andra åtalspunkten gällde det grovt rattfylleri enligt 4 § tredje stycket och 4 a § trafikbrottslagen. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade kört personbil efter att ha använt amfetamin i sådan mängd att narkotika fanns kvar i blodet under eller efter färden, och att hon varit så påverkad att hon inte kunnat framföra fordonet på ett betryggande sätt. Även denna gärning ska ha ägt rum den 7 november 2025 på samma väg i Ekerö kommun. Tingsrätten dömde för rattfylleri men inte för grovt rattfylleri.

Den tilltalade bestred ansvar för brott. Hon medgav att hon kört personbil och, i fråga om den första åtalspunkten, att hon stått stilla på vägen med fordonet. Hon medgav också att hon använt amfetamin i den mening som framgick av utredningen, men bestred att hon varit så påverkad att hon inte kunnat köra betryggande. Hon gjorde även gällande att gärningarna inte skulle bedömas som grova brott.

Rättens bedömning

Tingsrätten fäste stor vikt vid uppgifterna från vittnet, som hade sett körningen och kontaktat polis. Rätten bedömde att vittnets minnesbilder framstod som trovärdiga och att det inte fanns anledning att tro annat än att händelseförloppet i allt väsentligt varit som hon berättat. Genom hennes uppgifter ansåg rätten utrett att den tilltalade först stod stilla på vägen och därefter körde i motsatt färdriktning, vinglade mellan körfält och var nära att köra ner i diket. Rätten fann också att hon varit nära att krocka med buss samt nära att köra på en fotgängare och en cyklist. Samtidigt konstaterade domstolen att stillaståendet i sig inte räckte för ansvar för vårdslöshet i trafik, men att den samlade körningen innebar ett väsentligt åsidosättande av omsorg och varsamhet.

När det gällde rubriceringen bedömde tingsrätten att körningen varit oaktsam men inte att den visat en sådan uppenbar likgiltighet inför andras liv och egendom som krävs för grov vårdslöshet i trafik. Domstolen ansåg i stället att det framstod som att den tilltalade försökt vila, därefter kört så gott hon kunnat och senare återigen stannat för att vila. Gärningen bedömdes därför inte som grov.

I fråga om rattfylleriet ansåg tingsrätten att det var utrett att den tilltalade inte var i skick att köra bil på ett betryggande sätt och att hon hade amfetamin i blodet. Rätten fann att det fanns ett orsakssamband mellan den narkotikaklassade medicinen och hennes bristande körförmåga. Därmed dömdes hon för rattfylleri. Däremot ansåg domstolen inte att omständigheterna uppnådde nivån för grovt rattfylleri. Visserligen hade körningen inneburit fara för trafiksäkerheten, men stillaståendet på vägen bedömdes inte ha inneburit någon fara och det övriga agerandet var inte tillräckligt för att körningen skulle anses särskilt vårdslös på det sätt som krävs för grov rubricering. Domstolen lade också vikt vid att det inte funnits särskilt försvårande väder- eller trafikförhållanden och att den tilltalade lyckats väja undan i möten.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för vårdslöshet i trafik och rattfylleri. Påföljden bestämdes till 100 dagsböter om 370 kr, sammanlagt 37 000 kr. Hon ska också betala 1 000 kr till brottsofferfonden.

Tingsrätten beslutade vidare att den tilltalade ska återbetala 8 719 kr av kostnaderna för försvararens ersättning till staten. Dessutom ska hon ersätta staten för provtagnings- och analysskостnaden med 2 600 kr.

Faktaruta
Fakta
Värde
Målnummer
Döld målnr
Domstol
Döld domstol
Domdatum
2026-06-25
Brott
Vårdslöshet i trafik; rattfylleri
Händelsedatum
2025-11-07
Påföljd
100 dagsböter om 370 kr, totalt 37 000 kr
Skadestånd/ersättning
Ingen uppgift om skadestånd; återbetalning till staten 8 719 kr
Övriga avgifter
1 000 kr till brottsofferfonden; 2 600 kr för provtagnings- och analyskostnad
Lås upp premiuminnehållet för att ta del av den fullständiga domstolsbevakningen.
Lexbase följer rättsfall av alla storlekar, både på lokal och nationell nivå.

Källhänvisning

Denna nyhetsartikel behandlar en händelse inom ett rättsområde och baseras på tillförlitliga källor. Underlaget består dels av allmänt tillgängliga handlingar som kan begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen, dels av uppgifter som tillhandahållits Lexbase nyhetstjänst med stöd av källskydd. Lexbase nyhetstjänst tillämpar detta skydd i enlighet med bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Så begär du ut handlingar:

För att ta del av de handlingar som ligger till grund för artikeln, kontakta Tingsrätt tingsrätt och uppge målnummer B 999-99 i din förfrågan.

Kontaktuppgifter:

Tingsrätt Tingsrätt

Stockholm, Stockholmsvägen 1

Telefon: 0700078789

E-post: tingsratt@dom.se

Denna artikel bygger på uppgifter från offentliga källor samt information förmedlad genom Lexbase nyhetstjänst under källskydd. Artikeln sätter dessa fakta i sitt sammanhang för att belysa relevanta samhällsfrågor och rättsfall.

Publicerad av Lexbase redaktion redaktionen@lexbase.se