Rån i bostad fastställs i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om rån och hemfridsbrott m.m. När det gäller den tilltalade fastställer hovrätten tingsrättens dom i sin helhet. Den tilltalade döms alltså även i hovrätten för rån den 30 augusti 2024, där hemfridsbrottet anses ingå i rånet, och påföljden förblir fängelse i 1 år och 6 månader. Skadeståndet till målsäganden står också fast.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde ett överklagande av tingsrättens dom. Hovrätten prövade i den del som rörde den tilltalade åtalspunkten om rån den 30 augusti 2024, där åklagaren gjorde gällande att den tilltalade tillsammans och i samförstånd med andra trängt sig in i målsägandens bostad och utsatt honom för våld. Tingsrätten hade bedömt att hemfridsbrottet ingick i rånet, och hovrätten ändrar inte denna rubricering.

I hovrätten framgick att åklagaren vidhöll gärningsbeskrivningen för rånet den 30 augusti 2024 men godtog tingsrättens bedömning i skuld- och rubriceringsfrågor för övriga åtalade gärningar. För den tilltalade gällde alltså endast åtalspunkten om rån och det ingående hemfridsbrottet i hovrättens prövning.

Tingsrätten hade dömt den tilltalade för rån den 30 augusti 2024. Hemfridsbrottet den samma dag bedömdes ingå i rånet och ledde inte till en särskild dom för hemfridsbrott. Denna bedömning står fast i hovrätten.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten anslöt sig till tingsrättens bedömning att målsägandens berättelse varit trovärdig och tillförlitlig. Berättelsen fick enligt hovrätten stöd av den medicinska utredningen, fotografier av målsägandens ansikte, uppgifter från en polisman samt vad den tilltalade berättat vid tingsrätten.

Hovrätten fann utrett att de tilltalade, efter att målsäganden låst upp dörren till sin lägenhet, trängde in i bostaden. När det gäller våldet ansåg hovrätten att det var utrett att en medtilltalad gav målsäganden slag med öppen hand och att den tilltalade slog målsäganden med knuten näve i ansiktet. Därmed ansåg hovrätten att den tilltalade deltagit i rånet.

Hovrätten fann däremot inte visat att någon av de tilltalade hotat målsäganden genom att hålla en kniv mot hans hals. Den delen av åtalet lades alltså inte till grund för fällande dom.

Hovrätten godtog också tingsrättens bedömning att de tilltalade tillsammans hade hanterat målsägandens egendom i lägenheten och att egendomen därefter återfunnits i den lägenhet och det förråd som tillhörde den bostad där två av de tilltalade bodde. Hovrätten ansåg att detta starkt talade för att egendomen placerats där med deras vetskap. Den tilltalades invändning om att denne inte deltagit i detta lämnades utan avseende.

Sammantaget fann hovrätten det ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade tillsammans och i samförstånd med andra gjort sig skyldig till rån och hemfridsbrott. Liksom tingsrätten ansåg hovrätten dock att den tilltalade inte skulle dömas särskilt för hemfridsbrottet, eftersom det ingick i rånberrubriceringen.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens dom beträffande den tilltalade. Påföljden förblev fängelse i 1 år och 6 månader. Hovrätten uttalade att den anslöt sig till tingsrättens bedömning både i fråga om val av påföljd och fängelsestraffets längd.

Skadeståndet till målsäganden stod också fast. Hovrätten fann inte skäl att sätta ned beloppet. Den tilltalade är solidariskt skadeståndsskyldig tillsammans med de andra dömda till målsäganden för den kränkning som rånet medfört. Tingsrättens skadeståndsbelopp var 30 000 kronor, med ränta från den 30 augusti 2024.

Den tilltalade döms även att betala avgift till brottsofferfonden enligt tingsrättens dom. Hovrätten ändrade inte heller någon annan del av tingsrättens avgörande som rörde den tilltalade.

Hovrätten tog också upp frågan om häktning för en annan tilltalad, men någon sådan uppgift anges inte för den tilltalade i den text som lämnats här. Det framgår dock tydligt att hovrätten helt fastställde tingsrättens dom i den tilltalades del.