Vapen och hot ledde till skyddstillsyn

Den tilltalade dömdes av Dold domstol för olaga hot den 17 juli 2026 och för vapenbrott den 17 juli 2026. Tingsrätten bedömde båda gärningarna som brott av normalgraden och bestämde påföljden till skyddstillsyn med föreskrift om alkoholavvänjande behandling och deltagande i ett program som Kriminalvården bestämmer. Den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och åtalet

Åklagaren väckte åtal mot den tilltalade för grovt vapenbrott enligt 18 kap. 2 § första stycket vapenlagen och grovt olaga hot enligt 4 kap. 5 § andra stycket brottsbalken. När det gällde vapenbrottet påstod åklagaren att den tilltalade den 17 juli 2026 på en plats i Tyresö kommun hade innehaft en pistol med tillhörande ammunition utan rätt till det. Åklagaren ansåg att brottet var grovt eftersom ammunitionen anträffades i eller nära anslutning till vapnet och eftersom materialet innehöll patroner med militär helmantelkula.

I åtalet för det olaga hotet påstod åklagaren att den tilltalade samma dag hotat målsäganden genom att uttala att han skulle skjuta henne, eller genom ett liknande uttalande. Enligt åtalet var hotet grovt eftersom det förstärkts av att den tilltalade hade ett vapen i anslutning till att hotet uttalades.

Den tilltalade förnekade gärningarna och motsatte sig i andra hand att de skulle bedömas som grova. Målsäganden hördes under förhandlingen och den tilltalade hördes också. Åklagaren åberopade bland annat händelserapport, promemorior om målsägandens sinnesstämning, film-pm, pm om vapenlicens, fotografier, NFC:s redovisning och beslagsprotokoll. Den tilltalade åberopade även NFC:s redovisning till stöd för att vapnet var obrukbart vid gärningstillfället.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att utredningen visade att den tilltalade den aktuella kvällen innehade en pistol utan tillstånd. Vapnet med tillhörande magasin låg enligt domen i en apotekspåse under trappen till ytterdörren när polisen kom till platsen. Rätten fann också att den tilltalade innehade ammunition, som låg i två askar på en hylla i garaget. Sammantaget bedömde tingsrätten att innehavet utgjorde ett uppsåtligt vapenbrott. Rätten fann dock att omständigheterna inte räckte för att rubricera gärningen som grovt vapenbrott. Avgörande för den bedömningen var att NFC:s undersökning visade att vapnet var obrukbart och att det måste ha varit obrukbart även vid gärningstillfället. Vapenbrottet bedömdes därför som brott av normalgraden.

När det gällde det olaga hotet lade tingsrätten målsägandens uppgifter till grund för prövningen. Rätten fann att målsägandens berättelse var sammanhängande och förenlig med övrig bevisning. Enligt domen hade den tilltalade, efter att ha druckit alkohol, sagt att han skulle skjuta målsäganden och sig själv. Tingsrätten fann att uttalandet objektivt sett innebar ett hot som kunde förväntas framkalla allvarlig rädsla för målsägandens personliga säkerhet. Rätten konstaterade också att hotet förstärktes av att målsäganden visste att den tilltalade hade ett vapen, även om hon inte visste var i bostaden vapnet fanns när hotet uttalades. Samtidigt ansåg tingsrätten att det inte var visat att den tilltalade höll i vapnet eller hade det framme när hotet uttalades. Därför bedömdes gärningen inte som grovt olaga hot utan som olaga hot av normalgraden.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för olaga hot den 17 juli 2026 och för vapenbrott den 17 juli 2026. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn. Som föreskrift ska den tilltalade genomgå alkoholavvänjande behandling och delta i det program som Kriminalvården bestämmer. Övervakare ska utses av frivården.

Tingsrätten fann att det samlade straffvärdet motsvarade fängelse i ett år och tre månader, men att den tilltalades ålder och hälsotillstånd innebar att straffmätningsvärdet skulle sänkas. Rätten ansåg också att brottsligheten var av sådan art att fängelse normalt skulle väljas, men att billighetsskäl och den aktuella behandlingsinsatsen talade för skyddstillsyn.

Den tilltalade ska betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Tingsrätten beslutade också att sekretessbestämmelsen i 35 kap. 13 § offentlighets- och sekretesslagen fortsatt ska vara tillämplig på uppgifter i ett utlåtande som lagts fram inom stängda dörrar. Vidare ska den tilltalade återbetala 70 000 kronor av kostnaderna till staten.