Två bidragsbrott ledde till villkorlig dom

Den tilltalade döms för två fall av bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter i tidrapporter till Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa. Tingsrätten ansåg att gärningarna var styrkta och bestämde påföljden till villkorlig dom i förening med dagsböter. Den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet gällde den första åtalspunkten bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Den 11 april 2023 ska den tilltalade ha lämnat oriktiga uppgifter i en ansökan om arbetslöshetsersättning, en tidrapport, till Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa. Genom uppgifterna orsakades fara för att arbetslöshetsersättning felaktigt skulle betalas ut med 2 550 kronor, och det beloppet betalades också ut. Åtalet avsåg uppsåt, och i andra hand vårdslöst bidragsbrott. Tingsrätten dömde för bidragsbrott för denna gärning.

Den andra åtalspunkten gällde också bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Den 12 maj 2023 ska den tilltalade ha lämnat oriktiga uppgifter i en motsvarande ansökan om arbetslöshetsersättning till samma a-kassa. Det medförde fara för att ersättning felaktigt skulle betalas ut med 2 295 kronor, vilket också skedde. Också här gällde åtalet uppsåt, och i andra hand vårdslöst bidragsbrott. Tingsrätten dömde för bidragsbrott även för denna gärning.

Den tilltalade har enligt domen medgett de faktiska omständigheterna men nekat till att ha haft uppsåt eller agerat grovt oaktsamt. Hon har uppgett att det blivit fel när tidrapporterna fylldes i och att hon inte hade något system för att minnas vilka dagar hon arbetat eller varit arbetslös. Hon har också sagt att hon inte medvetet skulle ha gjort fel.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann att den tilltalade, genom att lämna oriktiga uppgifter i sina ansökningar, objektivt sett hade gjort sig skyldig till bidragsbrott. Rätten lade vikt vid att hon förstått syftet med att fylla i tidrapporterna korrekt men ändå inte varit tillräckligt noggrann. Domstolen ansåg att det hade varit enkelt för henne att kontrollera vilka dagar hon arbetat, exempelvis genom att anteckna dagarna eller fråga arbetsgivaren, och att hon underlåtit att göra detta trots att hon måste ha förstått risken för felaktig ersättning.

Tingsrätten bedömde därför att hon förhållit sig likgiltig inför risken för att ersättning skulle betalas ut felaktigt och att hon därmed haft tillräckligt uppsåt. Åtalet ansågs styrkt och hon dömdes för bidragsbrott i båda fallen.

Domslut och påföljd

Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Den tilltalade ska dessutom betala 30 dagsböter om 50 kronor, vilket sammanlagt blir 1 500 kronor. Hon ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.

I domen noterade tingsrätten att den tilltalade var tidigare ostraffad, levde under ordnade förhållanden och att det saknades särskild anledning att befara fortsatt brottslighet. Detta låg till grund för att påföljden valdes till villkorlig dom med böter.