Inbrottsstöld och bedrägeri prövades i hovrätten

Dold domstol prövade ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om inbrottsstöld m.m. Hovrätten fastställde tingsrättens domslut i fråga om den tilltalades ansvar och påföljd. Den tilltalade ska också vara fortsatt häktad till dess fängelsestraffet får verkställas.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde flera åtalspunkter som hovrätten tog ställning till efter överklagande. I hovrätten hade den tilltalade yrkat att åtalet skulle ogillas helt eller delvis, medan åklagaren yrkade vissa ändringar och skärpning i förhållande till tingsrättens bedömning.

Hovrätten konstaterade först att en medtilltalad i enlighet med tingsrättens dom hade gjort sig skyldig till stöld, ringa narkotikabrott och brott mot knivlagen. I fråga om åtalspunkten 3 i tingsrättens domsbilaga 1 behandlade hovrätten rubriceringen av de gärningar som redan hade lagts fast av tingsrätten. Hovrätten fann att tolv korta dispositioner med bankkort som tillhörde tre olika målsägande, genomförda under några timmar och i huvudsak i butiker nära varandra, skulle bedömas som tre brott. Hovrätten kom fram till att dessa gärningar skulle rubriceras som ringa bedrägeri i tre fall.

När det gällde inbrottsstölden enligt åtalspunkterna 6.1 och 6.2 i tingsrättens domsbilaga 1 fann hovrätten utrett att den tilltalade tillsammans med en medtilltalad hade brutit sig in i en bostad och olovligen tagit högtalare och diverse textilier. Hovrätten prövade särskilt den tilltalades uppgift om att inbrottet skulle ha skett inom ramen för en överenskommelse och att syftet varit att hjälpa till med försäkringsersättning. Hovrätten ansåg att den förklaringen framstod som en efterhandskonstruktion.

Hovrätten anslöt sig också till tingsrättens bedömning av åtal för våldsamt motstånd. I den delen gjorde hovrätten alltså ingen ändring av skuldfrågan.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten byggde sin bedömning på samma bevisning som hade lagts fram i tingsrätten, inklusive inspelningar av förhör. Dessutom hölls ett tilläggsförhör med en medtilltalad.

I fråga om bankkortsanvändningen bedömde hovrätten att det fanns ett sådant tidsmässigt och rumsligt samband mellan dispositionerna att de inte skulle ses som ett enda bedrägeri, men inte heller som tolv separata brott. Istället ansåg hovrätten att varje målsägande utsatts för ett eget brott. Eftersom värdet vid varje tillfälle var lågt rubricerades gärningarna som ringa bedrägeri i tre fall.

Vid prövningen av inbrottsstölden lade hovrätten vikt vid att den tilltalades berättelse i hovrätten inte stämde med övrig utredning. Ett vittne hade uppgett att den tilltalade och den medtilltalade kort efter händelsen talat om att ta tillbaka saker, vilket stödde den version som lämnas tidigare i målet. Ett annat vittne hade berättat att den tilltalade bar ut en stor ihoprullad matta från platsen. Det fanns också uppgifter om att den tilltalade höll i en yxa medan dörren bröts upp. Hovrätten fann sammantaget att den tilltalade deltagit på ett sådant sätt att hon skulle betraktas som gärningsman tillsammans med den medtilltalade.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens domslut. Det innebär att den tilltalade även i hovrätten dömdes för inbrottsstöld enligt 8 kap. 4 a § brottsbalken, med händelsedatum som inte anges i det material som lämnats här, och att denna gärning bedömdes som fällande. Hovrätten fastställde också att den tilltalade hade gjort sig skyldig till gärningen tillsammans och i samförstånd med en medtilltalad.

Hovrätten anslöt sig till tingsrättens påföljdsbedömning. Tingsrätten hade dömt till fängelse i ett år. Någon ändring av påföljden gjordes alltså inte i hovrätten. Hovrätten beslutade vidare att den tilltalade skulle vara fortsatt häktad till dess fängelsestraffet får verkställas.

När det gäller skadestånd framgår av tingsrättens dom att den tilltalade solidariskt med en medtilltalad skulle betala skadestånd till ett bolag med 3 070 kr jämte ränta. Hovrätten ändrade inte denna bedömning. Tingsrätten hade också ålagt den tilltalade att betala avgift till brottsofferfonden med 800 kr.

I hovrätten angavs dessutom att den tilltalades försvarare skulle få ersättning av staten med 34 964 kr och att staten skulle stå för kostnaden. Hovrätten nämner inte någon ändring av tingsrättens ersättningsbeslut i övrigt.