Falskt larm vid park i Malmö

Den tilltalade döms för falskt larm efter ett larm till SOS-alarm den 24 oktober 2025. Tingsrätten i Malmö fann att hon hade lämnat oriktiga uppgifter och att gärningen var uppsåtlig, men brottet bedömdes inte som grovt. Påföljden bestämdes till dagsböter.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I åtalet mot den tilltalade fanns en åtalspunkt. Åklagaren gjorde gällande att hon den 24 oktober 2025 i Pildammsparken i Malmö hade larmat SOS-alarm och uppgett att hon blev förföljd. Enligt gärningsbeskrivningen hade hon även uttalat ”släpp mig” och därefter avbrutit samtalet. Därefter skulle hon i polisförhör samma dag och dagarna därpå ha lämnat oriktiga uppgifter om att en för henne okänd person förföljt henne, slagit henne och utsatt henne, alternativt försökt att utsätta henne, för en våldtäkt. Åklagaren menade att hon därigenom oriktigt uppgett att det förelåg fara för hennes och andra människors liv och hälsa samt föranlett onödiga säkerhetsåtgärder genom att ambulans och polis kallats till platsen och vidtagit omfattande utredningsåtgärder. Åtalet avsåg falskt larm, grovt brott enligt 16 kap. 15 § andra stycket brottsbalken.

Den tilltalade medgav gärningen men motsatte sig att brottet skulle bedömas som grovt.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att den tilltalades erkännande fick stöd av den övriga bevisningen. Domstolen fann därför att det var klarlagt att hon hade ringt till SOS-alarm och falskeligen uppgett sig ha varit utsatt för brott. Rätten ansåg också att hennes uppgifter hade föranlett onödiga säkerhetsåtgärder och att hon varit fullt medveten om detta. Därmed bedömdes gärningen som uppsåtlig.

När det gällde rubriceringen prövade tingsrätten om brottet skulle bedömas som grovt. Domstolen konstaterade att de initiala säkerhetsåtgärderna bestod av uttryckning av 14 polispatruller, hundpatrull och ambulans. Dessa åtgärder bedömdes vara direkta åtgärder för att avvärja en potentiell fara. Samtidigt ansåg rätten att övriga åtgärder främst var utredningsåtgärder och inte kunde ges avgörande betydelse vid bedömningen av betydande skadeverkningar. Tingsrätten noterade också att omkring 160 000 kronor av kostnaderna avsåg säkerhetsåtgärder, medan den totala kostnaden inklusive utredningsåtgärder uppgick till knappt 400 000 kronor.

Rätten fann vidare att allmän oro inte kunde likställas med ett personligt umbärande för någon särskild person och att ingen person hade pekats ut som gärningsman. Det hade inte heller visats att larmet medfört påverkan på trafik eller andra avbrott i den allmänna samfärdseln, eftersom endast en mindre del av Pildammsparken hade spärrats av. Sammantaget ansåg tingsrätten att gärningen inte hade medfört sådana betydande skadeverkningar som krävs för grovt brott. Den tilltalade dömdes därför för falskt larm av normalgraden.

Domslut och påföljd

Påföljden bestämdes till 70 dagsböter om 50 kronor, totalt 3 500 kronor. Tingsrätten beaktade att den tilltalade var 18 år vid tiden för brottet, vilket ansågs medföra ett något lägre straffmätningsvärde enligt 29 kap. 7 § första stycket brottsbalken i dess lydelse före den 10 september 2026.

Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Tingsrätten beslutade vidare att sekretessbestämmelserna fortsatt ska gälla för vissa uppgifter om hennes hälsotillstånd och andra personliga förhållanden. Staten ska stå för kostnaderna, och den av försvararen yrkade ersättningen bedömdes som skälig och ska utgå.

Fakta