Grovt rattfylleri och vållande till kroppsskada

Tingsrätten dömde den tilltalade för både grovt rattfylleri och vållande till kroppsskada, grovt brott, efter en trafikolycka i en rondell den 30 oktober 2025. Påföljden bestämdes till villkorlig dom med samhällstjänst i 50 timmar. Han ska också betala skadestånd till målsäganden och till försäkringsbolaget samt vissa avgifter och kostnader till staten.

Händelsen och åtalet

Åtalet gällde två gärningspunkter. Den första avsåg grovt rattfylleri enligt 4 § första stycket och 4 a § trafikbrottslagen. Enligt gärningsbeskrivningen körde den tilltalade personbil efter att ha intagit alkohol i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i blodet under eller efter färden uppgick till 0,78 promille. Det ska ha inträffat den 30 oktober 2025 i rondellen vid Döld namn väg och Kungsängsleden i Uppsala. Åklagaren gjorde gällande att brottet var grovt eftersom körningen innebar påtaglig fara för trafiksäkerheten genom att han vållade en trafikolycka när han inte iakttog väjningsplikten i rondellen. Tingsrätten dömde den tilltalade för grovt rattfylleri.

Den andra åtalspunkten gällde vållande till kroppsskada, grovt brott, enligt 3 kap. 8 § andra stycket brottsbalken. Enligt åtalet orsakade den tilltalade målsäganden en fraktur i ryggen genom att köra bil under påverkan av alkohol och inte iaktta väjningsplikt, vilket ledde till att han körde in i det framförvarande fordonet som målsäganden förde. Även detta ska ha skett den 30 oktober 2025 i rondellen vid Döld namn väg och Kungsängsleden i Uppsala. Åklagaren gjorde gällande att brottet var grovt eftersom gärningen innefattade ett medvetet risktagande av allvarligt slag. Tingsrätten dömde också för detta brott, och bedömde det som grovt.

Rättens bedömning

Den tilltalade medgav att han hade kört bil efter att ha intagit alkohol i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i blodet uppgick till 0,78 promille, men bestred ansvar för grovt rattfylleri och grovt vållande till kroppsskada. Han erkände dock brott av normalgraden i båda åtalspunkterna. Tingsrätten hörde både målsäganden och den tilltalade och tog del av skriftlig bevisning i form av bland annat trafikmålsanteckningar, journalanteckningar, fotografier, analysresultat, läkarintyg, lönespecifikationer, utbetalningsfakturor, en inkomstberäkning och en bärgningsfaktura.

Domstolen ansåg att utredningen visade att den tilltalade inte iakttog väjningsplikten och att detta ledde till att han körde in i målsägandens bil. Tingsrätten fann också att målsäganden skadade ryggen och fick svåra och långvariga smärtor till följd av kollisionen. Enligt domstolen måste den tilltalade ha insett risken för att hans körsätt kunde orsaka en trafikolycka och skada andra människor. Han dömdes därför inte bara för rattfylleri utan även för vållande till kroppsskada.

När rubriceringen prövades ansåg tingsrätten att körningen innebar en påtaglig fara för trafiksäkerheten eftersom den faktiskt ledde till en trafikolycka, och att alkoholmängden i blodet inte var obetydlig. Därför bedömdes rattfylleriet som grovt. Tingsrätten ansåg också att den tilltalade genom att köra efter att ha druckit alkohol tog en medveten risk att utsätta andra trafikanter för allvarliga skador, vilket gjorde även vållandet till kroppsskada grovt.

Domslut och påföljd

Tingsrätten konstaterade att det sammanlagda straffvärdet motsvarade en månads fängelse och att brotten var av sådan art att fängelse normalt skulle väljas. Eftersom den tilltalade var tidigare ostraffad, hade uppgett att han efter händelsen genomgått behandling mot sitt alkoholbruk och samtyckte till samhällstjänst, stannade påföljden vid villkorlig dom med samhällstjänst. Samhällstjänsten bestämdes till 50 timmar. Om fängelse i stället hade valts skulle straffet ha blivit fängelse i en månad.

Den tilltalade ska betala skadestånd till målsäganden med 57 315 kronor. Av beloppet avser 30 000 kronor kränkning, 17 715 kronor inkomstbortfall och 9 600 kronor sveda och värk. Han ska också betala ränta på delar av beloppet enligt räntelagen. Vidare ska han betala skadestånd till försäkringsbolaget med 23 344 kronor, jämte ränta från den 30 oktober 2025. Han ska dessutom betala 1 000 kronor till brottsofferfonden och ersätta staten för kostnad för provtagning och/eller analys med 2 600 kronor.

Tingsrätten beslutade också att vissa kostnader för försvarare och målsägandebiträde ska ersättas av staten och att den tilltalade ska betala tillbaka 24 593 kronor av dessa kostnader till staten.