Grovt vapenbrott prövades i hovrätten – påföljden ändrades till skyddstillsyn och fängelse

Dold domstol har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål som gällde flera olika brott, däribland grovt vapenbrott och narkotikabrott. För den tilltalade som denna artikel fokuserar på ändrade hovrätten tingsrättens påföljd från fängelse åtta månader till skyddstillsyn förenad med fängelse i en månad. I övrigt stod tingsrättens dom fast i de delar som gällde den tilltalades skuld.

Om händelsen och åtalet

Målet i hovrätten var ett överklagande av tingsrättens dom. För den tilltalade prövades åtalet om grovt vapenbrott enligt åtalspunkten den 20 november 2024 i målet Dolt målnr. Tingsrätten hade tidigare frikänt den tilltalade från grovt vapenbrott, men dömt för narkotikabrott i ett annat mål. I hovrätten var frågan om den tilltalade skulle dömas för grovt vapenbrott i enlighet med åtalet.

Hovrätten redovisade att den tagit del av i huvudsak samma utredning som tingsrätten, men även av ny bevisning i form av en kompletterande brukaranalys av ett Telegram-alias. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade brukat aliaset och att detta, tillsammans med övrig bevisning, band den tilltalade till de aktuella vapenhändelserna.

Av hovrättens dom framgår att åklagaren påstod att pistolen, magasinet och en patron påträffades under de omständigheter som tingsrätten beskrivit, och att tekniska undersökningar hade genomförts. Hovrätten instämde i tingsrättens beskrivning av händelseförloppet och i de tekniska iakttagelser som gjorts. Domstolen prövade också innehållet i mobiltelefoner och meddelanden mellan den tilltalade och en medtilltalad.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten gjorde en delvis annan bevisvärdering än tingsrätten när det gällde aliaset i Telegram. Domstolen ansåg att det fanns så starkt stöd i den samlade bevisningen att det var praktiskt taget uteslutet att någon annan än den tilltalade varit brukare av aliaset under den aktuella perioden. Trots detta ansåg hovrätten, liksom tingsrätten, att innehållet i den åberopade konversationen inte gav annat än obetydligt stöd för åtalet.

Avgörande för skuldfrågan blev i stället frågan om bevisningen räckte för att visa att den tilltalade faktiskt hade innehaft vapnet på ett straffbart sätt. Hovrätten framhöll att det inte kunde uteslutas att DNA-spår på pistolen och magasinet hade tillkommit vid en annan tidpunkt eller genom en annan typ av befattning än sådan som utgör innehav i vapenlagens mening. Domstolen pekade på att all hantering av skjutvapen inte är innehav, och att det fanns rimliga alternativa förklaringar till DNA-förekomsten.

Hovrätten anslöt sig därför till tingsrättens bedömning att utredningen inte var tillräcklig för en fällande dom för grovt vapenbrott. Frikännandet stod alltså fast.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast i påföljdsdelen. Den tilltalade dömdes inte för grovt vapenbrott, men hovrätten bestämde påföljden till skyddstillsyn och fängelse i en månad med stöd av 28 kap. 3 § brottsbalken. Kriminalvården, Dolt namn, ska förordna övervakare och ansvara för övervakningen.

Hovrätten uttalade att den tilltalades personliga och sociala situation hade förbättrats på ett sätt som kunde antas ha samband med brottsligheten, men att behov av övervakning ändå fanns. Domstolen ansåg därför att en kombination av skyddstillsyn och kort fängelse var motiverad. Tingsrätten hade tidigare bestämt påföljden till fängelse i åtta månader. Hovrätten sänkte alltså den frihetsberövande delen av straffet avsevärt.

Någon ändring i fråga om skadestånd eller annan ekonomisk påföljd för den tilltalade framgår inte av det material som ligger till grund för denna artikel. Hovrätten fastställde också tingsrättens sekretessbeslut och beslutade att beslag skulle bestå enligt tingsrättens dom.