Tingsrätten dömer för bokföringsbrott

Den tilltalade döms för ett grovt bokföringsbrott och två fall av bokföringsbrott efter brister i ett bolags bokföring under tre olika räkenskapsår. Tingsrätten bestämde påföljden till villkorlig dom i förening med samhällstjänst. Den tilltalade fick också näringsförbud i tre år, ska betala avgift till brottsofferfonden och staten ska stå för ersättningen till försvararen.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet var den tilltalade företrädare för ett aktiebolag med säte i Trollhättan och ansvarig för att bolagets bokföringsskyldighet fullgjordes enligt bokföringslagen. Bolaget försattes i konkurs den 23 oktober 2023.

Åtalspunkt 1.1 avsåg grovt bokföringsbrott under perioden 1 juni 2021 till 31 december 2021. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade underlåtit att löpande bokföra uppkomna affärshändelser och att bevara räkenskapsinformation på ett betryggande sätt. Inbetalningar om cirka 2 197 000 kronor och utbetalningar om cirka 2 187 000 kronor hade inte löpande bokförts. Bristerna hade skett i Trollhättans stad och medfört att rörelsens förlopp inte i huvudsak kunnat bedömas med ledning av bokföringen. Åklagaren menade att brottet var grovt eftersom åsidosättandet avsett mycket betydande belopp.

Åtalspunkt 1.2 avsåg bokföringsbrott under perioden 1 juli 2022 till 31 december 2022. Även här gällde att den tilltalade som företrädare för bolaget hade underlåtit att löpande bokföra uppkomna affärshändelser eller bevara räkenskapsinformation på ett betryggande sätt. Inbetalningar om cirka 529 000 kronor och utbetalningar om cirka 522 000 kronor hade inte bokförts. Även dessa brister hade skett i Trollhättans stad och gjort att rörelsens förlopp inte i huvudsak kunnat bedömas med ledning av bokföringen.

Åtalspunkt 1.3 avsåg bokföringsbrott under perioden 1 januari 2023 till 23 oktober 2023. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade underlåtit att löpande bokföra uppkomna affärshändelser eller bevara räkenskapsinformation på ett betryggande sätt. Inbetalningar om cirka 50 000 kronor och utbetalningar om cirka 52 000 kronor hade inte bokförts. Bristerna hade skett i Trollhättans stad och medfört att rörelsens förlopp inte i huvudsak kunnat bedömas med ledning av bokföringen.

Rättens bedömning

Den tilltalade medgav ansvar för tre fall av bokföringsbrott av oaktsamhet och medgav även yrkandet om näringsförbud. Tingsrätten tog del av förvaltarberättelse, rapport från bolagsslagningar, sammanställning av kontoutdrag och revisionspromemoria. Förhör hade hållits med den tilltalade och med ett vittne.

Tingsrätten fann genom utredningen att den tilltalade under de aktuella perioderna varit företrädare för bolaget och ansvarig för att bokföringsskyldigheten fullgjordes. Domstolen ansåg också att det var utrett att hon åsidosatt skyldigheten genom att underlåta att löpande bokföra affärshändelser och bevara räkenskapsinformation på ett betryggande sätt. Därmed var gärningarna objektivt bevisade.

När det gällde uppsåt eller oaktsamhet fann tingsrätten att den tilltalade hade varit likgiltig inför bolagets bokföringsskyldighet. Domstolen lade vikt vid bristernas omfattning, att det rörde tre räkenskapsår och att beloppen var höga, särskilt i åtalspunkt 1.1. Även vittnets uppgifter gav stöd för de allvarliga bristerna. Tingsrätten ansåg att den tilltalade inte gjort något av betydelse för att få ordning på bokföringen och att hon i egenskap av företrädare hade det huvudsakliga ansvaret. Sammantaget fann domstolen att hon hade begått gärningarna med uppsåt.

För åtalspunkt 1.1 bedömde tingsrätten att åsidosättandet avsett mycket betydande belopp och att brottet därför skulle bedömas som grovt. Den tilltalade dömdes alltså för grovt bokföringsbrott enligt den punkten och för två fall av bokföringsbrott av normalgraden enligt åtalspunkterna 1.2 och 1.3.

Domslut och påföljd

Tingsrätten bestämde påföljden till villkorlig dom förenad med samhällstjänst om 200 timmar. Om fängelse i stället hade valts hade straffet bestämts till åtta månader. Domstolen hänvisade till att brottens samlade straffvärde motsvarade fängelse i åtta månader, men ansåg att det fanns särskilda skäl att avvika från fängelse och i stället döma till villkorlig dom med samhällstjänst.

Den tilltalade meddelades också näringsförbud i tre år, med omedelbar verkan från den 25 juni 2026. Tingsrätten fann att hon grovt åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamheten och att näringsförbud var påkallat från allmän synpunkt.

Den tilltalade ska betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för kostnaderna för ersättningen till försvararen, som uppgick till 13 530 kronor.