Fordran på lönekonto fastställdes

Tingsrätten slog fast att svaranden ska betala en bankfordran som hänför sig till ett lönekonto. Banken hade begärt betalning av kapitalbelopp, ränta, avgifter och rättegångskostnader, och svaranden hade medgett att banken hade den aktuella fordran men önskat en avbetalningsplan. Domstolen fann att fordran var förfallen till betalning och biföll därför bankens talan i sin helhet.

Bakgrund och yrkanden

Tvisten gällde en fordran avseende ett lönekonto hos banken. Enligt banken hade svaranden ansökt om och beviljats ett lönekonto, till vilket ett bankkort kopplades. Avtalet om lönekonto hade enligt banken tagits del av och signerats med BankID den 5 januari 2022.

Banken gjorde gällande att svaranden övertrasserade lönekontot den 9 december 2022. Med anledning av detta spärrades kortet och kontot, och ett meddelande om övertrassering och spärr skickades till svaranden. Banken anförde att svaranden enligt avtalet som kontohavare var skyldig att omgående täcka underskottet på kontot. Eftersom detta inte skedde påfördes övertrasseringsavgift och påminnelseavgifter. Banken uppgav också att ett antal påminnelser, en sista påminnelse och uppsägning av kontot hade skickats, samt att inkassokrav enligt lag hade skickats den 8 mars 2023. Banken gjorde vidare gällande att de begärda avgifterna och räntan var avtalade mellan parterna.

Banken yrkade att svaranden skulle betala 31 463 kronor jämte ränta enligt domslutet. Banken yrkade även ersättning för övertrasseringsavgifter om 225 kronor, två påminnelseavgifter om sammanlagt 100 kronor och inkassokostnad om 180 kronor. Dessutom yrkades ersättning för rättegångskostnader.

Svaranden medgav att banken hade den aktuella fordran mot honom och uppgav att han ville betala den, men anförde att han önskade en avbetalningsplan. Efter detta hördes han inte ytterligare.

Domstolens bedömning

Tingsrätten konstaterade att parterna var överens om att banken hade en fordran på svaranden i enlighet med vad som begärts i målet och att fordran hade förfallit till betalning. Mot den bakgrunden ansåg domstolen att det fanns förutsättningar att döma svaranden att betala det begärda kapitalbeloppet, den begärda räntan och ersättning för kostnader till banken.

Vad svaranden anfört om att han inte hade förmåga att betala hela beloppet och ville ha en avbetalningsplan påverkade enligt tingsrätten inte bedömningen. Banken hade åberopat skriftlig bevisning, och målet avgjordes utan huvudförhandling med stöd av 42 kap. 18 § första stycket femte punkten rättegångsbalken.

Domslut och rättegångskostnader

Tingsrätten biföll bankens talan. Svaranden ska betala 31 463 kronor till banken jämte årlig ränta på kapitalbeloppet med 15 procent med tillägg av gällande referensränta från den 7 mars 2023 tills betalning sker. Svaranden ska också ersätta banken för övertrasseringsavgifter med 225 kronor, för två påminnelseavgifter med sammanlagt 100 kronor samt för inkassokostnad med 180 kronor.

Vidare ska svaranden ersätta bankens rättegångskostnader med 13 480 kronor, varav 9 000 kronor avser ombudsarvode. På det beloppet ska ränta betalas enligt 6 § räntelagen från domdagen till dess betalning sker. Tingsrätten fann att det yrkade beloppet för rättegångskostnader fick anses skäligt.