Misshandel i lägenhet gav fängelse

Den tilltalade döms för misshandel efter ett händelseförlopp den 23 april 2026 där målsäganden uppgav att hon utsatts för upprepade slag, knuffar, fasthållande och sparkar. Tingsrätten fann hennes uppgifter trovärdiga och tillförlitliga och ansåg att åtalet var styrkt. Påföljden bestämdes till fängelse i sex månader. Den tilltalade ska också betala skadestånd, vara kvar i häkte och betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och åtalet

Åtalet gällde en åtalspunkt, misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken, med händelsedatum den 23 april 2026. Enligt gärningsbeskrivningen ska den tilltalade ha misshandlat målsäganden genom att slå henne upprepade gånger i ansiktet, knuffa henne, greppa tag i hennes armar och sparka henne på kroppen. Det angavs att händelsen inträffade i Uddevalla kommun och att målsäganden till följd av våldet fick smärta, svullnader och blånader, hudavskrapningar samt en handledsfraktur. Åtalet avsåg uppsåtligt handlande.

Målsäganden berättade att hon och den tilltalade hade börjat bråka på kvällen efter att hon gömt vin, vilket ledde till att han ska ha slagit henne flera gånger i huvudet med knytnävar. Hon uppgav också att han knuffade omkull henne så att hon föll baklänges, tryckte ner henne i golvet när hon försökte resa sig och att hon senare hade ont i hela kroppen, fick bulor i pannan, blåtira, svullnad i kinden, näsblod och skador på handleden. Den tilltalade bestred åtalet och hävdade att han agerat i nödvärn. Han medgav att han knuffat omkull målsäganden två gånger och hållit fast hennes armar, men nekade till att han slagit eller sparkat henne.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att åklagaren hade bevisbördan och bedömde om det var ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade begått gärningen. Rätten fann att målsägandens berättelse framstod som både rimlig och sannolik samt som konsekvent över tid, från larmsamtalet och det första polisförhöret till huvudförhandlingen. Det som framkom i larmsamtalet och förhören bedömdes också stödja hennes uppgifter om misshandel, inklusive att hon blivit sparkad och fått skador i ansiktet, på handen och i övriga kroppen.

Målsägandens uppgifter fick dessutom starkt stöd av fotografier, journalanteckningar och rättsintyg. Av rättsintyget framgick att hon hade flera skador, bland annat svullnader och blåmärken i ansiktet, blåmärken på armar, armbågar, bröst, buk, rygg, ben och fötter samt en handledsfraktur. Rättsläkaren bedömde att skadorna var förenliga med det händelseförlopp och den tidpunkt som målsäganden berättat om. Tingsrätten ansåg därför att hennes berättelse var trovärdig och tillförlitlig.

Domstolen prövade också den tilltalades invändning om nödvärn men fann den inte trovärdig. Rätten noterade att hans uppgifter inte stämde med de skador som skulle ha uppkommit om målsäganden slagit honom så kraftigt som han påstod, eftersom rättsintyget om honom inte visade någon ansiktsskada som motsvarade detta. Domstolen fann även att hans förklaring om hur målsäganden själv skulle ha orsakat sina ansiktsskador genom att vifta med armarna var en efterhandskonstruktion. Den bevisning som den tilltalade åberopat om målsägandens alkoholbruk och tidigare beteende ansågs inte rubba bevisvärdet av åklagarens utredning.

Domslut och påföljd

Tingsrätten dömde den tilltalade för misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken. Påföljden bestämdes till fängelse i sex månader. Rätten bedömde att brottets art och straffvärde vägde tyngre än skälen för en icke frihetsberövande påföljd, även om den tilltalade var ostraffad och bedömdes som lämplig för samhällstjänst.

Den tilltalade ska vara kvar i häkte tills fängelsestraffet får verkställas, dock längst till den tidpunkt då han skulle ha blivit villkorligt frigiven om straffet hade verkställts. Han ska också betala skadestånd till målsäganden med 32 700 kronor, varav 30 000 kronor avser kränkning och 2 700 kronor sveda och värk. Ränta ska betalas enligt räntelagen från den 23 april 2026 till dess full betalning sker. Dessutom ska den tilltalade betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Staten ska stå för kostnaderna för försvarare och målsägandebiträde.