Avtal om gallring upphävt – tingsrätten ger klartecken till den svarande

Tingsrätten i Uddevalla har i en skriftlig dom avslagit kärandens yrkande om rätt att gallra buskage på granntomt. Enligt domen var det ursprungliga avtalet från 1999 att betrakta som en benefik nyttjanderättsavtal som den svarande skriftligen sade upp 2004. Avtalet ansågs därmed inte längre gällande mot nya ägare.

Tvisten om gallringsrätten

Käranden hade förvärvat en fastighet som gränsar till den svarandes mark och åberopade ett skriftligt avtal från 17 juli 1999. Enligt avtalet skulle käranden ha rätt att gallra buskage på den svarandes fastighet för att bevara utsikt, under förutsättning att viss vidtalning genomfördes och att ved tillföll markägaren. Efter den svarandes bortgång tillträdde ett dödsbo som ny ägare.

Avtalets rättsliga karaktär

Tingsrätten konstaterade att avtalet inte uppfyllde formkraven för ett avtalsservitut enligt 14 kap. jordabalken, då det saknades klara uppgifter om tjänande respektive härskande fastighet. Avtalet bedömdes i stället vara ett benefikt nyttjanderättsavtal utan vederlag, reglerat i 7 kap. jordabalken.

Uppsägningen avgörande

Eftersom avtalet saknade uttryckt tidsbegränsning fann tingsrätten att det kunde sägas upp tills vidare med skälig uppsägningstid. Den svarande hade i skriftliga meddelanden den 4 maj 2004 och den 24 maj 2004 meddelat uppsägning med omedelbar verkan. Därmed upphörde rättigheten och avtalet gällde inte längre.

Tingsrättens beslut

Med stöd av 42 kap. 18 § första stycket 5 rättegångsbalken avgjordes målet utan förhandling. Tingsrätten ogillade kärandens talan och fastslog att avtalet är uppsagt och inte längre bindande.