Målvaktsupplägg och bolagsplundring i assistansbolag

Tingsrätten i Göteborg dömde den tilltalade för brott mot aktiebolagslagen, medhjälp till bokföringsbrott och medhjälp till oredlighet mot borgenärer. Enligt domen var den tilltalade formell företrädare för bolaget fram till den 22 maj 2020, men domstolen ansåg att han inte var faktisk företrädare. Han dömdes för att ha medverkat till att en målvakt sattes in som styrelseledamot och för att därefter ha främjat de transaktioner som tömde bolaget på tillgångar. Yrkandet om näringsförbud avslogs, och påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med samhällstjänst.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Målet gällde ett assistansbolag som enligt domen först hade drivits vidare av flera personer och sedan den 22 maj 2020 skrevs över på en person som domstolen bedömde som målvakt. Kort därefter tömdes bolaget på tillgångar. I åtalet mot den tilltalade fanns tre åtalspunkter.

I åtalspunkt 1 gällde brott mot aktiebolagslagen enligt 8 kap. 12 § och 30 kap. 1 § 3 st. 2 men aktiebolagslagen. Den tilltalade påstods ha medverkat till beslutet att utse en viss person som styrelseledamot i bolaget under perioden 1 maj 2020 till 23 maj 2020. Tingsrätten dömde den tilltalade för brott mot aktiebolagslagen för gärningen den 22 maj 2020.

I åtalspunkt 2 gällde medhjälp till bokföringsbrott. Åklagaren anförde att den tilltalade under perioden 22 maj 2020 till 31 december 2020 hade främjat att bolaget inte bokförde affärshändelser och inte bevarade räkenskapsinformation. Tingsrätten dömde den tilltalade för medhjälp till bokföringsbrott för perioden 22 maj 2020 till 31 december 2020.

I åtalspunkt 3 gällde medhjälp till oredlighet mot borgenärer. Åklagaren påstod att den tilltalade under perioden 22 maj 2020 till 1 juli 2020 hade främjat att bolaget avhände sig tillgångar av betydande värde vederlagsfritt trots obestånd eller risk för obestånd. Tingsrätten dömde den tilltalade för medhjälp till oredlighet mot borgenärer för gärningarna under perioden 22 maj 2020 till 1 juli 2020.

Rättens bedömning

Tingsrätten slog fast att det var tydligt att bolaget hade plundrats, men att utredningen var rörig och att domstolen bara kunde döma för sådant som var styrkt bortom rimligt tvivel. När det gällde den tilltalade fann domstolen att han var formell företrädare fram till den 22 maj 2020, men att han inte utövade något bestämmande inflytande i bolaget och därför inte var faktisk företrädare.

Domstolen fäste särskild vikt vid uppgifter om mötet den 22 maj 2020, då en ändringsanmälan till Bolagsverket undertecknades, en fullmakt ställdes ut till en annan person och därefter började överföringar från bolagets konto. Tingsrätten ansåg att den tilltalade var med på det märkliga mötet, att han registrerade den nya styrelseledamoten, betalade registreringsavgiften och ställde ut fullmakten. Domstolen bedömde också att han gav instruktioner om transaktionerna och tog emot egendom som köpts med bolagets pengar.

När det gällde bokföringsbrottet fann tingsrätten att den tilltalade inte själv hade bokföringsskyldighet, eftersom han inte var faktisk företrädare när bolagsplundringen ägde rum. Han dömdes i stället för att ha främjat att bolagets företrädare underlät att bokföra affärshändelser och bevara räkenskapsinformation. Domstolen ansåg att beloppens storlek och upplägget inte gjorde brottet grovt.

När det gällde oredlighet mot borgenärer fann tingsrätten att den tilltalade visste att bolaget gick dåligt och ungefär hur mycket som fanns på kontot. Genom att medverka till transaktionerna hade han främjat att bolaget avhändes tillgångar av betydande värde vederlagsfritt och att bolaget försattes på obestånd. Inte heller detta brott bedömdes som grovt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes alltså för brott mot aktiebolagslagen, medhjälp till bokföringsbrott och medhjälp till oredlighet mot borgenärer. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med samhällstjänst 140 timmar. Om fängelse hade valts skulle straffet ha motsvarat fem månaders fängelse.

Tingsrätten avslog yrkandet om näringsförbud. Den tilltalade ska betala en avgift till Brottsofferfonden på 800 kronor. Han ska också betala tillbaka 50 000 kronor av kostnaderna för sitt försvar till staten.

Fakta