Två hot mot tjänstemän gav skyddstillsyn

Den tilltalade döms för två fall av hot mot tjänsteman som båda avsåg händelser den 4 november 2025. Tingsrätten bedömde att gärningarna inte var grova, trots att åklagaren hade yrkat på grovt hot mot tjänsteman i ett av fallen. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn med föreskrift om drogprover, och den tilltalade ska också betala skadestånd, avgift till brottsofferfonden och låta en kniv förverkas.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde två gärningar som inträffade samma kväll i samband med att räddningstjänst och ambulans larmades till en plats efter suicidhot. Enligt domstolens bakgrund stod det först en konfrontation i entrén och därefter en senare händelse uppe i den tilltalades lägenhet.

I den första åtalspunkten, som gällde hot mot tjänsteman av normalgraden, hade den tilltalade den 4 november 2025 hotat en deltidsbrandman och insatsbefäl med våld vid platsen i Bräcke. Åklagaren hade beskrivit gärningen som grovt hot mot tjänsteman och gjort gällande att den tilltalade riktade en kniv mot målsäganden och gjorde stickrörelser med kniven. Tingsrätten kom dock fram till att gärningen skulle rubriceras som hot mot tjänsteman av normalgraden.

I den andra åtalspunkten, som också gällde hot mot tjänsteman av normalgraden, hade den tilltalade den 4 november 2025 hotat en ambulanssjuksköterska. Åklagaren gjorde gällande att hon uttalat att ”den där svensken ska dö” eller ord med liknande innebörd och samtidigt pekat mot målsäganden. Tingsrätten fann att även denna gärning var styrkt och att den skulle bedömas som hot mot tjänsteman av normalgraden.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att målsägandena framstod som trovärdiga och att deras uppgifter var tillförlitliga. Deras berättelser gav enligt domstolen stöd åt varandra, och även vittnets uppgifter stödde målsägandenas redogörelser. Domstolen utgick därför från dessa utsagor snarare än från den tilltalades nekande, som byggde på att hon saknade minnesbilder av händelserna.

När det gällde den första åtalspunkten konstaterade tingsrätten att det var bevisat utom rimligt tvivel att den tilltalade hotat målsäganden med våld samtidigt som hon gjorde stickrörelser med kniven. Domstolen prövade därefter om brottet skulle bedömas som grovt. Trots att kniv använts ansåg tingsrätten att avståndet mellan parterna, cirka 3 till 5 meter, och omständigheterna i övrigt inte gav stöd för en grov rubricering. Gärningen bedömdes därför som hot mot tjänsteman av normalgraden.

Även den andra åtalspunkten ansågs styrkt utom rimligt tvivel. Tingsrätten fann att den tilltalade hade hotat målsäganden med våld. Domstolen bedömde att detta utgjorde hot mot tjänsteman av normalgraden.

Den tilltalade hade uppgett att hon saknade minnesbilder, att hon hade druckit alkohol och brukat narkotika samt att hon mådde psykiskt dåligt. Tingsrätten ansåg dock att hon hade försatt sig i ett självförvållat rus och att detta inte befriade henne från ansvar. Domstolen fann att hon hade handlat uppsåtligen i båda fallen.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för två fall av hot mot tjänsteman av normalgraden. Tingsrätten ansåg att brottslighetens sammanlagda straffvärde motsvarade fängelse i tre månader, men valde ändå skyddstillsyn som påföljd. Som föreskrift ska den tilltalade på anmodan från frivården lämna drogprover, och övervakare ska utses av frivården.

Den tilltalade ska betala skadestånd till målsäganden med 8 000 kronor jämte ränta enligt räntelagen från den 4 november 2025. Tingsrätten fann att hotet med kniv innebar en allvarlig kränkning och att ersättning därför skulle utgå.

Kniven som togs i beslag ska förverkas och beslaget ska bestå. Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för försvararkostnaderna och en ersättning om 6 383 kronor har fastställts för den offentliga försvararen.