Två fall av penningtvättsförseelse

Den tilltalade döms för två fall av penningtvättsförseelse efter att ha tagit emot och fört vidare pengar som kommit från brott. Tingsrätten fann att målsägandena hade frånhänts pengar genom brott och att den tilltalade därefter omsatt medlen genom överföringar och swish, samt att han i vart fall haft skälig anledning att anta att pengarna härrörde från brottslig verksamhet. Påföljden blev 40 dagsböter om 290 kronor. Han ska också betala avgift till brottsofferfonden och återbetala försvararkostnader till staten.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I den första åtalspunkten gällde att den tilltalade den 24 april 2025 skulle ha gjort sig skyldig till penningtvättsbrott enligt 3 § första stycket 1 punkten lagen om straff för penningtvättsbrott. Enligt åtalet hade han tagit emot en överföring om totalt 4 000 kronor till sitt bankkonto, där pengarna tillhörde målsäganden som hade frånhänts dem genom brott. Han hade därefter swishat 6 000 kronor från sitt konto. Om ansvar inte kunde dömas ut i första hand yrkade åklagaren i andra hand ansvar för penningtvättsförseelse med motiveringen att den tilltalade i vart fall haft skälig anledning att anta att egendomen härrörde från brott eller brottslig verksamhet.

I den andra åtalspunkten gällde också att den tilltalade den 24 april 2025 skulle ha gjort sig skyldig till penningtvättsbrott enligt samma lagrum. Enligt åtalet hade han tagit emot 4 000 kronor genom överföring till sitt bankkonto, där pengarna tillhörde en annan målsägande som frånhänts dem genom brott. Därefter hade han swishat 1 500 kronor och tagit ut 2 000 kronor, vilket enligt åklagaren innebar att han omsatt pengarna och dolt att de härrörde från brottslighet. Även i denna punkt yrkade åklagaren i andra hand ansvar för penningtvättsförseelse på grund av att den tilltalade i vart fall haft skälig anledning att anta att egendomen härrörde från brott eller brottslig verksamhet.

Rättens bedömning

Den tilltalade medgav omständigheterna i gärningsbeskrivningen men förnekade ansvar för brott. Tingsrätten hörde den tilltalade och två målsägande samt tog del av skriftlig bevisning i form av anmälningar, promemorior och kontoutdrag. Rätten fann genom målsägandenas uppgifter, tillsammans med anmälningarna och kontoinformationen, utrett att målsägandena hade frånhänts pengar genom brott på det sätt som påståtts i åtalet.

Tingsrätten ansåg också utrett att pengarna sattes in på den tilltalades bankkonto och att han därefter samma dag swishade vidare de belopp som avsågs i åtalet. När det gällde den andra åtalspunkten noterade rätten att det uttag som påståtts hade gjorts en dag senare än vad som angetts i gärningsbeskrivningen, men bedömde ändå att utredningen visade att den tilltalade hade tagit emot och genom swish omsatt pengar som härrörde från brott eller brottslig verksamhet.

Rätten lade även vikt vid den tilltalades egna uppgifter om att han hade fått instruktioner från okända personer om att investera överföringar i kryptovaluta, utan att fundera på var pengarna kom ifrån. Genom att inte ta reda på vem som gav uppdraget, vem pengarna kom från eller varför han behövdes som mellanhand ansågs han i vart fall ha haft skälig anledning att anta att pengarna härrörde från brottslig verksamhet. Tingsrätten dömde därför den tilltalade för penningtvättsförseelse i två fall. En av rättens ledamöter var skiljaktig och ansåg att den tilltalade i stället hade visat sådan likgiltighet att han skulle dömas för penningtvättsbrott enligt åklagarens förstahandsyrkande.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes alltså för penningtvättsförseelse i två fall. Påföljden bestämdes till 40 dagsböter om 290 kronor, sammanlagt 11 600 kronor. Tingsrätten beslutade också att han skulle betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. När det gäller kostnaderna för försvararen fastställdes att försvararen skulle få ersättning av staten med 5 061 kronor, och den tilltalade ska återbetala samma belopp till staten.