Fängelse för grov kvinnofridskränkning och hets mot folkgrupp

Tingsrätten dömde den tilltalade för grov kvinnofridskränkning och hets mot folkgrupp. Påföljden bestämdes till fängelse i ett år. Den tilltalade ska också vara kvar i häkte tills straffet kan verkställas. Dessutom ska han betala skadestånd till målsäganden och en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet omfattade först misshandel som enligt stämningsansökan hade begåtts någon gång mellan den 13 september 2025 och den 14 september 2025. Den händelsen låg till grund för åtalet om grov kvinnofridskränkning. Därefter gällde åtalet grov kvinnofridskränkning för en serie gärningar mellan den 10 april 2026 och den 10 juni 2026. Enligt gärningsbeskrivningen skulle den tilltalade under den perioden, mot en sambo, ha begått misshandel och skadegörelse vid tre olika tillfällen. Natten mellan den 10 och 11 april 2026 påstods han ha slagit målsäganden i ansiktet och tagit sönder ett bord. Den 15 april 2026 påstods han ha slagit henne i ansiktet, dragit henne i håret, sparkat henne och förstört en glasvas, en fönsterruta och en spegel. Mellan den 9 och 10 juni 2026 påstods han ha slagit knytnävsslag i huvudet och tagit strypgrepp om halsen. Åklagaren gjorde gällande att gärningarna sammantaget utgjorde grov kvinnofridskränkning enligt 4 kap. 4 a § andra stycket brottsbalken.

Åtalet omfattade också hets mot folkgrupp som enligt gärningsbeskrivningen hade begåtts den 5 maj 2026. Den tilltalade ska då ha ropat uttryck som kopplades till nazistiska och rasistiska budskap, gjort Hitler-hälsningar och uttryckt missaktning mot folkgrupp på allmän plats.

Tingsrätten dömde den tilltalade för grov kvinnofridskränkning och hets mot folkgrupp. I fråga om den tidigare misshandeln som låg till grund för åtalet om grov kvinnofridskränkning konstaterade domstolen att han hade puttat målsäganden, tagit ett hårt grepp om hennes armar och slagit henne i ansiktet. För gärningen natten mellan den 10 och 11 april 2026 fann tingsrätten att han hade misshandlat målsäganden och dessutom gjort sig skyldig till ringa skadegörelse genom att ta sönder bordet, men den ringa skadegörelsen bedömdes ingå i grov kvinnofridskränkning. För gärningen den 15 april 2026 bedömde domstolen att misshandel inte var styrkt, men att skadegörelsen var det, och även den gärningen ingick i grov kvinnofridskränkning. För gärningen mellan den 9 och 10 juni 2026 fann tingsrätten att han hade gjort sig skyldig till misshandel, och även den gärningen ingick i grov kvinnofridskränkning. För hets mot folkgrupp fann domstolen att den tilltalade skulle dömas för brottet den 5 maj 2026.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att både den tilltalade och målsäganden i huvudsak försökt berätta vad de mindes från de olika händelserna. Domstolen noterade också att båda hade varit berusade i samband med samtliga händelser, vilket kunde ha påverkat minnesbilderna. När det gällde händelsen den 28 maj 2026 fann tingsrätten, genom parternas uppgifter och övrig bevisning, att det var utrett att den tilltalade hade puttat målsäganden och tagit ett hårt grepp om hennes armar. Målsägandens uppgift om slag i ansiktet fick starkt stöd av skadedokumentationen, och domstolen ansåg att även den delen var styrkt. Tingsrätten fann att skadorna orsakats med uppsåt och att gärningen skulle bedömas som misshandel.

För punkten den 10 till 11 april 2026 konstaterade tingsrätten att parterna i huvudsak varit samstämmiga om att det blev tjafs och att den tilltalade tog sönder bordet i lägenheten. Med hänsyn till att skadegörelsen föregicks av att målsäganden hade slagit den tilltalade och till bordets ringa värde bedömde tingsrätten skadegörelsen som ringa. När det gällde misshandeln fann domstolen att målsägandens uppgifter om slag i ansiktet fick stöd av fotografier, rättsintyg, SMS och polisens iakttagelser, och att den tilltalade därför skulle dömas för misshandel.

För punkten den 15 april 2026 fann tingsrätten att det var utrett att det hade uppstått tumult i trapphuset och att den tilltalade förstört en glasvas, en fönsterruta och en spegel. Däremot ansåg domstolen att det inte var styrkt att den tilltalade hade haft uppsåt att träffa och skada målsäganden med en spark, att han hade slagit henne eller att han hade dragit henne i håret. Han frikändes därför från misshandel på den punkten, men dömdes för skadegörelse.

För punkten mellan den 9 och 10 juni 2026 fann tingsrätten att det var styrkt att den tilltalade utdelat ett knytnävsslag och tagit ett stryptag om målsägandens hals. Domstolen godtog dock inte att strypgreppet orsakat andnöd, men ansåg i övrigt att de skador som angavs i gärningsbeskrivningen var styrkta. Även om det framkommit uppgifter om visst våld från målsägandens sida ansåg tingsrätten att detta inte ändrade bedömningen i sådan grad att ansvar bortföll. Den tilltalade dömdes därför för misshandel.

När det gällde hets mot folkgrupp ansåg tingsrätten att vittnesuppgifterna visade att den tilltalade hade agerat på det sätt som åklagaren påstod. Domstolen bedömde att han, trots berusning, måste anses ha haft uppsåt. Agerandet hade pågått en inte obetydlig tid och skett upprepade gånger i ett bostadsområde där flera personer uppfattade beteendet. Brottet bedömdes därför inte som ringa.

Tingsrätten sammanfattade att den tilltalade gjort sig skyldig till tre fall av misshandel, varav ett tillfälle även omfattade ringa skadegörelse, samt ett fall av skadegörelse, och att gärningarna tillsammans uppfyllde rekvisiten för grov kvinnofridskränkning. Domstolen fann också att brottet hets mot folkgrupp var styrkt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes till fängelse i ett år. Tingsrätten ansåg att straffvärdet för grov kvinnofridskränkningen uppgick till ett års fängelse och att brottet hets mot folkgrupp inte påverkade det samlade straffvärdet nämnvärt. Skyddstillsyn bedömdes inte vara tillräckligt ingripande, och någon kontraktsvård fanns inte att tillgå. Den tilltalade ska vara kvar i häkte tills fängelsestraffet kan verkställas.

Han ska betala 80 000 kronor i skadestånd till målsäganden, jämte ränta enligt räntelagen från den 10 juni 2026. Han ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för kostnaderna för ersättning till de försvarare och målsägandebiträden som nämns i domen.