Villkorlig dom för penningtvättsbrott

Den tilltalade döms för penningtvättsbrott efter att ha tagit emot och omsatt 2 800 kronor som enligt tingsrätten härrörde från ett bedrägeri. Händelsen inträffade den 3 mars 2025. Tingsrätten fann att den tilltalade hade haft erforderligt uppsåt och dömde honom till villkorlig dom och dagsböter. Han ska också betala skadestånd, förverka motsvarande brottsvinst och betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg en punkt, nämligen penningtvättsbrott enligt 3 § 1 st 1 p lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade upplåtit sitt bankkonto för en insättning om 2 800 kronor, tagit emot och förvarat pengarna på kontot samt därefter omsatt eller låtit annan omsätta hela eller delar av beloppet genom överföringar. Åtgärderna påstods ha syftat till att dölja att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet, alternativt till att främja möjligheterna för honom själv eller annan att tillgodogöra sig pengarna. Åklagaren gjorde gällande att detta skedde den 3 mars 2025 på en angiven plats i Södertälje eller annan okänd plats i Sverige. I andra hand åberopades att den tilltalade i vart fall haft skälig anledning att anta att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet.

Den tilltalade medgav under förundersökningen att han tagit emot pengarna och sedan omsatt dem, men han bestred att han skulle dömas eftersom han uppgav att han inte visste att pengarna härrörde från brott. Han medgav också att betala det begärda skadeståndet.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann genom målsägandens uppgifter och övrig bevisning att målsäganden hade utsatts för ett bedrägeri och att pengarna från bedrägeriet överförts till tre olika konton, varav ett tillhörde den tilltalade. Rätten konstaterade att en insättning om 2 800 kronor skedde till den tilltalade den 3 mars 2025 och att han därefter omsatte pengarna genom konsumtion och bankomatuttag. Domstolen ansåg att sådana åtgärder är typiska för att dölja pengars ursprung eller främja möjligheten att tillgodogöra sig dem, och att de objektiva förutsättningarna för penningtvättsbrott därför var uppfyllda.

Frågan blev därefter om den tilltalade hade haft uppsåt. Han hade uppgett att han svarade på en annons på Instagram, fick kontakt med ett företag och att ett anställningsupplägg därefter presenterades för honom. Han berättade att han redan efter den första kontakten fick en olustkänsla och att han kände att något inte stod rätt till. Tingsrätten lade vikt vid detta och vid att upplägget framstod som märkligt. Mot den bakgrunden ansåg domstolen att han måste ha misstänkt risken att pengarna härrörde från brott. Eftersom han trots detta inte vidtog någon åtgärd för att kontrollera pengarnas ursprung fann tingsrätten att han haft erforderligt uppsåt. Han dömdes därför för penningtvättsbrott enligt åtalet.

Domslut och påföljd

Tingsrätten bestämde påföljden till villkorlig dom i förening med 30 dagsböter om 50 kronor, totalt 1 500 kronor. Domstolen angav att straffvärdet motsvarade ett kortare fängelsestraff, men att tidigare lagföringar inte påverkade valet av påföljd på sådant sätt att en annan bedömning gjordes.

Den tilltalade ska också betala skadestånd till målsäganden med 2 800 kronor. Ränta ska utgå enligt räntelagen från den 3 mars 2025 till dess full betalning sker. Tingsrätten fastställde vidare att målsäganden har rätt till betalning ur de medel som till staten influtit vid verkställighet av förverkandebeslutet. Den tilltalade ska dessutom betala 2 800 kronor som förverkat värde av brottsvinst. Slutligen ska han betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.