Penningtvättsbrott i två delar

Tingsrätten har dömt den tilltalade för två fall av penningtvättsbrott. Det första avsåg händelser mellan den 10 april 2025 och den 11 april 2025 och det andra avsåg händelser mellan den 6 april 2025 och den 7 april 2025. Påföljden blev villkorlig dom förenad med dagsböter, och den tilltalade ska också betala skadestånd till två målsägande samt ersätta staten med förverkade belopp.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I den första åtalspunkten gällde åtalet penningtvättsbrott enligt 3 § första stycket 1 lagen om straff för penningtvättsbrott. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade upplåtit sitt bankkonto för en insättning om 17 900 kronor, tagit emot och förvarat pengarna samt därefter omsatt eller låtit annan omsätta hela eller delar av beloppet genom swishöverföringar och kortköp. Enligt åtalet skedde detta mellan den 10 april 2025 och den 11 april 2025 på en plats i Solna eller annan okänd plats i landet. Tingsrätten fann att den tilltalade skulle dömas för penningtvättsbrott på denna punkt.

I den andra åtalspunkten gällde också penningtvättsbrott enligt samma lagrum. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade upplåtit sitt bankkonto för en insättning om 3 900 kronor, tagit emot och förvarat pengarna samt därefter omsatt eller låtit annan omsätta hela eller delar av beloppet genom kortköp. Enligt åtalet skedde detta mellan den 6 april 2025 och den 7 april 2025 på en plats i Solna eller annan okänd plats i landet. Även på denna punkt fann tingsrätten att den tilltalade skulle dömas för penningtvättsbrott.

Den tilltalade har bestritt ansvar för båda åtalspunkterna och uppgett att han saknat uppsåt till att åtgärderna syftade till att dölja att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet, alternativt till att främja möjligheterna för honom själv eller annan att tillgodogöra sig pengarna. Han har dock medgett de enskilda anspråken.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att det för ansvar för penningtvättsbrott krävs att en person vidtar en viss typ av åtgärd med egendom som härrör från brott eller brottslig verksamhet och att åtgärden sker i syfte att dölja brottslig härkomst eller främja möjligheten att tillgodogöra sig egendomen eller dess värde. Domstolen konstaterade att det inte är nödvändigt att gärningspersonen själv har det aktuella syftet, utan att det räcker att någon annan medverkande har det och att gärningspersonen har uppsåt i förhållande till detta.

När det gällde den första åtalspunkten fann tingsrätten att utredningen visade att målsäganden utsatts för ett bedrägeri och att hon genom tre överföringar fört över totalt 17 900 kronor till den tilltalades konto. Domstolen ansåg också att det var visat att den tilltalade, när pengarna kommit in på kontot, omsatt dem genom kortköp på Revolut, Circle K och Zen.com samt gjort en swishbetalning till Safello. Dessa åtgärder bedömdes ha syftat till att dölja pengarnas brottsliga ursprung eller främja möjligheten för någon att tillgodogöra sig dem. Tingsrätten fann vidare att den tilltalade måste ha insett att det fanns en avsevärd risk att pengarna härrörde från brott, och att han trots detta inte gjort några ansträngningar att kontrollera pengarnas ursprung. Genom hans agerande och den dåliga ekonomiska situation som framkom i målet ansåg domstolen att han varit likgiltig inför både pengarnas brottsliga ursprung och penningtvättssyftet. Han dömdes därför för penningtvättsbrott även på uppsåtsnivån.

När det gällde den andra åtalspunkten fann tingsrätten att utredningen visade att målsäganden förmåtts att swisha 3 900 kronor till den tilltalades konto efter att ha blivit förledd att tro att han skulle köpa konsertbiljetter. Domstolen ansåg att det var visat att den tilltalade därefter omsatt pengarna genom en swishbetalning till Safello, kortköp och en swishbetalning till en privatperson. Även dessa åtgärder bedömdes ha haft samma penningtvättssyfte som i den första punkten. Tingsrätten fann också här att den tilltalade måste ha insett den avsevärda risken att pengarna härrörde från brott, att han inte kontrollerat deras ursprung och att han agerat likgiltigt inför både den brottsliga härkomsten och penningtvättssyftet. Han dömdes därför även för denna gärning.

Domslut och påföljd

Tingsrätten bestämde påföljden till villkorlig dom och 50 dagsböter om 50 kronor, totalt 2 500 kronor. Domstolen bedömde att den tilltalade var tidigare straffad men att detta inte påverkade valet av straff, och att det saknades skäl att tro att han skulle begå nya brott.

De enskilda anspråken bifölls eftersom de var medgivna. Den tilltalade ska betala skadestånd till den ena målsäganden med 9 994 kronor och till den andra målsäganden med 3 900 kronor, jämte ränta enligt räntelagen från respektive angivet datum. Tingsrätten fastställde också att respektive målsägande, till fullgörande av skadeståndsbesluten, har rätt till betalning ur förverkade medel.

Vidare beslutade tingsrätten att den tilltalade, med anledning av att pengarna varit föremål för brott, ska betala 9 994 kronor och 3 900 kronor till staten. Slutligen ska han betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.