Fem fall av bidragsbrott

Den tilltalade döms för fem fall av bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter till Centrala studiestödsnämnden och underlåtit att anmäla ändrade förhållanden. Tingsrätten bedömde att gärningen var styrkt och att den tilltalade hade agerat med likgiltighetsuppsåt. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med dagsböter, och den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren väckte åtal för bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen och gjorde gällande att den tilltalade hade lämnat oriktiga uppgifter i sin studieförsäkran samt därefter låtit bli att anmäla ändrade förhållanden som hon varit skyldig att anmäla. Enligt åtalet hade detta lett till fara för att studiemedel felaktigt skulle betalas ut med sammanlagt 23 529 kronor, vilket också skedde. Gärningen uppgavs ha begåtts vid fem tillfällen under perioden från och med den 12 februari 2025 till och med den 23 maj 2025.

Åtalet omfattade följande brottstidpunkter och felaktigt utbetalda belopp: den 12 februari 2025 till den 14 februari 2025 med 7 161 kronor, den 25 februari 2025 med 4 092 kronor, den 25 mars 2025 med 4 092 kronor, den 25 april 2025 med 4 092 kronor och den 23 maj 2025 med 4 092 kronor. I samtliga delar avsåg åtalet bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen.

I domskälen redovisas att den tilltalade den 25 januari 2025 ansökte om studiemedel för heltidsstudier och att CSN den 11 februari 2025 beslutade att bevilja ansökan. Den tilltalade lämnade därefter en digitalt undertecknad studieförsäkran den 12 februari 2025. Domstolen konstaterade att hon då intygade att uppgifterna var korrekta, trots att hon redan hade fått lön i januari och samtidigt avsåg att fortsätta arbeta vid sidan av studierna. Vid en senare kontroll upptäcktes att hon under perioden januari till juni 2025 hade fått löneutbetalningar som inte anmälts till CSN.

Rättens bedömning

Den tilltalade medgav de faktiska omständigheterna men bestred ansvar eftersom hon förnekade uppsåt. Hon uppgav att hon trodde att alla studerande var berättigade till studiemedel och att hon inte förstod att inkomstförhållandena påverkade rätten till ersättning. Hon förklarade också att hon inte hade läst informationen eller beslutet särskilt noga och att hon inte gjort något för att ta reda på vad som gällde.

Tingsrätten ansåg att CSN:s information om inkomstreglerna var mycket tydlig och att den rimligen inte kunde missförstås. Domstolen fäste särskild vikt vid att den tilltalade, när hon bekräftade uppgifterna den 12 februari 2025, redan hade fått lön för januari månad och dessutom avsåg att fortsätta arbeta. Enligt tingsrätten fanns inte tillräckligt stöd för att hon hade haft avsiktsuppsåt eller ens indirekt uppsåt, men genom att inte vidta några kontrollåtgärder för att försäkra sig om att hon hade rätt att arbeta och få lön i den omfattning som skedde ansågs hon ha agerat med likgiltighetsuppsåt. Åtalet bedömdes därför vara styrkt, och tingsrätten dömde henne för fem fall av bidragsbrott.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för bidragsbrott vid fem tillfällen enligt 2 § bidragsbrottslagen. Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Eftersom villkorlig dom enligt huvudregeln ska förenas med böter dömdes hon också till 40 dagsböter om 220 kronor, totalt 8 800 kronor.

Tingsrätten beslutade vidare att den tilltalade ska betala en avgift till brottsofferfonden om 1 000 kronor. Något skadestånd anges inte i den text som ligger till grund för artikeln.