Villkorlig dom efter falskt uppehållstillstånd

Tingsrätten i Kalmar har dömt den tilltalade för två brott som båda begicks den 10 september 2026. Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Samtidigt avslogs åklagarens begäran om utvisning. En handling som tagits i beslag förklarades förverkad och den tilltalade ska betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet hade den tilltalade den 10 september 2026 i Påboda, Söderåkra, Torsås kommun inför polis åberopat ett falskt uppehållstillstånd. Gärningen bedömdes som brukande av falsk urkund enligt 14 kap. 1 § och 10 § brottsbalken. Åtalet avsåg också brott mot utlänningslagen, eftersom den tilltalade samma dag i bland annat Påboda, Söderåkra, Torsås kommun hade anställning hos en arbetsgivare för att utföra skogsarbete utan att ha erforderligt arbetstillstånd. Den gärningen rubricerades som brott mot utlänningslagen enligt 20 kap. 3 § utlänningslagen (2005:716).

Den tilltalade förnekade brott. Han invände att han inte förstått att handlingen var felaktig och att han trott att den var äkta. Han uppgav också att han hade arbetat som skogsarbetare och att han ansåg sig ha rätt att arbeta i Sverige.

Rättens bedömning

När det gällde brukande av falsk urkund fann tingsrätten att det var styrkt att den tilltalade hade åberopat ett falskt uppehållstillstånd inför polis och att åtgärden innebar risk för att handlingen skulle uppfattas som äkta. Domstolen gick därefter in på uppsåtsfrågan och ansåg att den tilltalades uppgifter varit vaga och knapphändiga. Tingsrätten bedömde att han måste ha insett att det fanns en avsevärd risk för att uppehållstillståndet var förfalskat och att han, genom att inte kontrollera saken under sin tid i Sverige och ändå visa upp handlingen för polisen, hade varit likgiltig inför att den var falsk. Därmed ansåg domstolen att han åtminstone handlat med likgiltighetsuppsåt.

Även åtalet om brott mot utlänningslagen ansågs styrkt. Tingsrätten fann att den tilltalade inte hade ansökt om eller haft arbetstillstånd och inte heller haft uppehållstillstånd. Mot den bakgrunden, och med beaktande av att han fått ett samordningsnummer, ansåg domstolen att han måste ha förstått att han saknade rätt att arbeta i Sverige. Brottet bedömdes därför som uppsåtligt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för brukande av falsk urkund den 10 september 2026 och för brott mot utlänningslagen den 10 september 2026. Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Tingsrätten ansåg att straffvärdet motsvarade ett kortare fängelsestraff, men att det saknades särskild anledning att befara fortsatt brottslighet. Den villkorliga domen förenades inte med dagsböter.

Begäran om utvisning avslogs. Tingsrätten hänvisade till att brottslighetens straffvärde var lågt och av mindre allvarlig karaktär, att den tilltalade saknade anknytning som vägde tungt för utvisning och att skälen mot utvisning därför vägde tyngre än skälen för.

En i beslag tagen handling förklarades förverkad och beslaget skulle bestå. Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för kostnaderna för den offentliga försvararen, som tillerkändes ersättning med 28 679 kronor.

Fakta