Svärd på allmän plats gav dagsböter

Den tilltalade döms av tingsrätten för brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål efter att ha haft ett svärd på allmän plats utan att innehavet ansågs befogat. Påföljden bestäms till 50 dagsböter om 180 kronor vardera. Beslaget hävs eftersom rätten bedömer att förverkande skulle vara uppenbart oskäligt.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet omfattade en åtalspunkt. Den gällde brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål enligt 1 § första stycket och 4 § första stycket lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade den 24 augusti 2026 haft ett svärd på allmän plats utan att det varit befogat. Det angavs också att föremålet var ägnat att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa. Den påstådda platsen var i närheten av en livsmedelsbutik i Luleå kommun.

I domskälen anges att den tilltalade burit svärdet mellan sin bil och ett universitet. Svärdet hade enligt utredningen placerats i en monter inne på universitetet, och det framgår att det senare visade sig tillhöra en studentförening som den tilltalade är medlem i. Föreningen hade använt svärdet i ceremoniellt syfte. Rätten konstaterar att det var utrett att den tilltalade innehaft svärdet på allmän plats.

Rättens bedömning

Den tilltalade nekade till brott och invände först att svärdet inte var ett sådant föremål som omfattas av knivlagens straffbestämmelse. I andra hand gjorde han gällande att gärningen borde bedömas som ringa. Han motsatte sig också att svärdet skulle förverkas.

Tingsrätten gick igenom om svärdet omfattades av knivlagen och fann att så var fallet. Rätten noterade att det rörde sig om en replik av ett svärd från filmen Braveheart, att det var 124 centimeter långt med ett 82 centimeter långt blad, att bladet var av mjukare metall och att det inte hade vassa eller slipade kanter. Trots detta bedömde rätten att föremålet, med hänsyn till dess utformning och tyngd, var ett sådant föremål som omfattas av förbudet.

Frågan blev sedan om innehavet varit befogat. Rätten godtog att syftet var att flytta svärdet från bilen tillbaka till ett förråd, men konstaterade att transporten inte hade skett på ett så säkert sätt som möjligt. Den tilltalade hade burit svärdet över axeln, visserligen i någon form av skinnfodral över bladet, men utan att det förvarats i en väska eller på annat säkert sätt. Därmed ansågs innehavet inte ha varit befogat.

Tingsrätten prövade därefter om gärningen skulle bedömas som ringa. Rätten fann att det rörde sig om ett svärd med ett 82 centimeter långt blad som burits lättillgängligt på en plats där många människor rört sig. Trots att det fanns en förklaring till innehavet ansågs situationen inte vara så lindrig att den var straffri. Den tilltalade dömdes därför för brott mot knivlagen av normalgraden.

Domslut och påföljd

Påföljden bestämdes till 50 dagsböter om 180 kronor, vilket sammanlagt innebär 9 000 kronor. Rätten beaktade att gärningen var uppsåtlig och skedde på en plats där många människor uppehållit sig, men också att svärdet inte var vasst eller slipat och att risken för brottslig användning bedömdes som låg.

Åklagarens yrkande om förverkande avslogs. Tingsrätten fann att det visserligen fanns grund för förverkande, men att det i detta fall skulle vara uppenbart oskäligt. Rätten lade vikt vid att svärdet tillhörde en förening, användes i ceremoniellt syfte och att risken för upprepat brottsligt innehav bedömdes som i det närmaste obefintlig. Beslaget hävdes och egendomen ska utlämnas till den tilltalade.

Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Dessutom ska han återbetala 5 729 kronor till staten för ersättningen till försvararen, som avser arbete och mervärdesskatt.