Anställde utlänning utan arbetstillstånd

En tilltalad har dömts för brott mot utlänningslagen efter att ha haft en utlänning anställd i ett bolag trots att denne saknade föreskrivet arbetstillstånd. Tingsrätten frikände samtidigt den tilltalade från en andra åtalspunkt som gällde en annan person som enligt domstolen inte var visad vara anställd.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren väckte två åtalspunkter om brott mot utlänningslagen. I den första punkten påstods att den tilltalade, som företrädare för ett bolag, hade haft en utlänning anställd trots att personen saknade arbetstillstånd. Den påstådda gärningen avsåg perioden mellan den 1 juni 2023 och den 21 november 2024. Tingsrätten dömde den tilltalade för denna gärning, men endast för tiden från den 14 maj 2024 till den 21 november 2024.

I den andra åtalspunkten påstod åklagaren att den tilltalade, också som företrädare för bolaget, hade haft en annan utlänning anställd utan föreskrivet arbetstillstånd den 21 november 2024. Den tilltalade frikändes från denna punkt.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann att det var utrett att den första utlänningen hade varit anställd i bolaget och att han saknade föreskrivet arbetstillstånd. Domstolen utgick också från att den tilltalade varit styrelseledamot och att en annan företrädare varit styrelsesuppleant i bolaget sedan i vart fall den 14 maj 2024. Däremot ansåg tingsrätten att det inte var styrkt att de varit företrädare för bolaget före detta datum, vilket ledde till att ansvar inte kunde avse tiden före den 14 maj 2024.

Domstolen bedömde att det inte var visat att den tilltalade hade agerat med uppsåt, men att han hade agerat oaktsamt. Därför dömdes han för brott mot utlänningslagen för perioden 14 maj 2024 till 21 november 2024.

När det gäller den andra åtalspunkten ansåg tingsrätten att utredningen inte visade att den andra utlänningen hade varit anställd av bolaget. Även om personen befann sig i lokalen vid polisens inspektion och var klädd som de övriga som arbetade där, framgick det av uppgifterna i målet att han i stället hade varit där för att hjälpa sin son. Det fanns inte heller någon bevisning om att lön betalats ut till honom. Den tilltalade frikändes därför från denna åtalspunkt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för brott mot utlänningslagen och påföljden bestämdes till 40 dagsböter om 450 kronor, sammanlagt 18 000 kronor. Han ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.

Tingsrätten beslutade även om särskild avgift enligt utlänningslagen för bolaget. Eftersom den tilltalade inte dömdes för den andra åtalspunkten lämnades åklagarens begäran om särskild avgift i den delen utan bifall.