Skattebrott i nio fall

Den tilltalade döms för nio fall av skattebrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter i arbetsgivardeklarationer för perioden februari till oktober 2022. Tingsrätten fann att gärningarna var styrkta och att den tilltalade hade handlat med uppsåt. Påföljden bestämdes till villkorlig dom med samhällstjänst, och den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden samt återbetala försvararkostnader till staten.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg skattebrott enligt 2 § skattebrottslagen i dess lydelse före 1 april 2026. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade, i egenskap av formell företrädare för ett byggbolag, uppsåtligen lämnat eller låtit lämna oriktiga uppgifter genom att i arbetsgivardeklarationer som lämnats till Skatteverket för perioderna februari till oktober 2022 inte redovisa utbetalda löner om 2 666 427 kronor och arbetsgivaravgifter på de oredovisade lönerna med sammanlagt 837 786 kronor. Förfarandet hade enligt åtalet skett vid nio deklarationstillfällen den 3 mars 2022, den 3 april 2022, den 8 maj 2022, den 12 juni 2022, den 11 juli 2022, den 16 augusti 2022, den 11 september 2022, den 8 oktober 2022 och den 10 november 2022.

Tingsrätten kom fram till att den tilltalade varit ensam styrelseledamot i bolaget och ansvarig för rapportering av löneutbetalningar samt inbetalning av arbetsgivaravgifter. Domstolen fann att han för bolagets räkning lämnat oriktiga uppgifter till Skatteverket vid nio tillfällen mellan februari 2022 och oktober 2022 genom att inte redovisa utbetald lön. Enligt domen uppgick de redovisade bruttolönerna under de aktuella perioderna till 205 000 kronor, medan bruttolöneutbetalningarna enligt Skatteverkets utredning uppgick till 2 871 427 kronor. Förfarandet ansågs ha gett upphov till fara för att arbetsgivaravgift med 837 786 kronor undandras det allmänna.

Rättens bedömning

Den tilltalade förnekade gärningen och bestritt ansvar. Han uppgav bland annat att han hade överlämnat kontrollen av bolaget under hot och att andra personer därefter skötte verksamheten och kommunikationen.

Tingsrätten ansåg dock att de objektiva förutsättningarna för gärningen var uppfyllda och att den tilltalade hade haft uppsåt. Domstolen betonade att han som ensam styrelseledamot hade ett långtgående ansvar för att redovisning till Skatteverket skedde på tillbörligt sätt. Rätten fann att hans uppgifter om hot inte kunde uteslutas vara riktiga, men bedömde samtidigt att han redan vid överlämnandet av bolaget måste ha insett att bolaget skulle komma att skötas felaktigt i syfte att personer skulle få betalt för sin fordran. Domstolen fäste också vikt vid att han inte informerat Skatteverket eller den person som skötte bokföringen och inte heller trätt ur styrelsen. Åtalet ansågs därför styrkt och bifölls.

Som bevisning hade åklagaren åberopat bland annat brottsanmälan från Skatteverket, Skatteverkets beslut, sammanställningar av oredovisade arbetsgivaravgifter och lönerelaterade utbetalningar samt uppgifter om deklarationsombud, fullmaktshavare, bankutbetalningar, transaktionslogg och BankID-rapporter. Även uppgifter från ett polisförhör med en annan person lästes upp vid huvudförhandlingen.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för nio fall av skattebrott enligt 2 § skattebrottslagen i dess lydelse före 1 april 2026. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med samhällstjänst i 140 timmar. Tingsrätten angav att om fängelse i stället hade valts som påföljd skulle fängelse fem månader ha dömts ut.

Domstolen beslutade också att den tilltalade ska betala 800 kronor till brottsofferfonden. Dessutom ska han återbetala 37 641 kronor av kostnaderna till staten. Denna ersättning avsåg försvararkostnader och hade fördelats på arbete, tidsspillan, utlägg och mervärdesskatt. Åklagarens talan om företagsbot mot bolaget hade lagts ned efter att bolaget försatts i konkurs.