Penningtvättsbrott efter bedrägeri

Den tilltalade döms för penningtvättsbrott efter att ha upplåtit sitt bankkonto för pengar som härrörde från ett bedrägeri. Tingsrätten fann att hon agerat med uppsåt och att den tidigare utdömda påföljden även skulle avse den nya brottsligheten. Hon ska också betala skadestånd till målsäganden, avgift till brottsofferfonden och viss återbetalning till staten.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg en åtalspunkt. Den gällde penningtvättsbrott den 4 juli 2025, enligt 3 § första stycket 1 lagen om straff för penningtvättsbrott. Enligt åtalet hade målsäganden utsatts för bedrägeri och förmåtts att överföra 14 900 kronor till den tilltalades bankkonto. Därefter hade den tilltalade förvarat pengarna på kontot och sedan omsatt dem genom vidare överföring till annan person eller annat bankkonto, alternativt genom att använda pengarna. Åklagaren gjorde också gällande att hon i andra hand i vart fall gjort sig skyldig till penningtvättsförseelse.

Den tilltalade förnekade brott under förundersökningen och bestred även det enskilda anspråket. Under utredningen hördes målsäganden, som berättade att han blev uppringd efter ett sms, att han fördes vidare mellan personer som uppgav att hans bank varit utsatt för uttag och att han efter instruktioner använde Bank-id för att föra över 14 900 kronor. Han uppgav att han senare förstod att han blivit utsatt för bedrägeri. Den tilltalade uppgav i förhör att hon trodde att överföringen kom från hennes vän och att hon inte kände till att pengarna härrörde från brott.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg genom målsägandens berättelse och den skriftliga bevisningen att det var utrett att målsäganden utsatts för bedrägeri och att han genom brottet förmåtts föra över 14 900 kronor till den tilltalades bankkonto den dag som åklagaren angett. Domstolen fann vidare att den tilltalade samma dag omsatte nästan hela beloppet genom överföringar via Swish till annan och egna kortköp samt att hon förvarade återstående del av beloppet. Tingsrätten bedömde också att åtgärderna syftade till att dölja pengarnas brottsliga ursprung eller att främja möjligheten för någon annan att tillgodogöra sig dem.

Domstolen fäste inte avseende vid hennes uppgift att hon inte känt till överföringen förrän efter att hon mottagit pengarna. Tingsrätten ansåg det mycket osannolikt att någon skulle instruera målsäganden att föra över pengar till hennes konto utan att först involvera henne och säkerställa att hon skulle föra vidare dem. Med hänsyn till hennes egna uppgifter om att hon fått en konstig känsla när överföringen kom från målsäganden och till övriga omständigheter fann tingsrätten att hon måste ha förstått att det fanns en avsevärd risk för att pengarna härrörde från brott och att åtgärderna hade ett penningtvättssyfte. Hon ansågs ha förhållit sig likgiltig till detta och därmed ha handlat med uppsåt. Åtalet för penningtvättsbrott bedömdes därför som styrkt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för penningtvättsbrott den 4 juli 2025 enligt 3 § första stycket 1 lagen om straff för penningtvättsbrott. Tingsrätten beslutade att den tidigare utdömda påföljden ska avse även den nya brottsligheten. Den tidigare påföljden var skyddstillsyn med samhällstjänst 100 timmar.

Tingsrätten fann att straffvärdet för det nu aktuella brottet motsvarade fängelse två månader. Den tilltalade ska betala skadestånd till målsäganden med 14 900 kronor jämte ränta enligt räntelagen från den 4 juli 2025 till dess full betalning sker. Hon ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska ersätta advokatens kostnader med 5 061 kronor, och den tilltalade ska återbetala 1 000 kronor av kostnaden till staten.