Villkorlig dom efter våld mot tjänsteman

Den tilltalade döms för våld mot tjänsteman efter att ha slagit en ordningsvakt i ansiktet i samband med att han skulle avvisas från en nattklubb. Tingsrätten fann att händelsen var styrkt genom målsägandens uppgifter, stödbevisning och viss medhörande vittnesbevisning. Påföljden blev villkorlig dom i förening med samhällstjänst. Den tilltalade ska också betala skadestånd, avgift till brottsofferfonden och ersätta statens kostnader för försvarare.

Händelsen och åtalspunkten

Åtalet gällde en enda punkt, våld mot tjänsteman enligt 17 kap. 1 § första stycket brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen ska den tilltalade den 17 januari 2026 ha angripit ordningsvakten när denne skulle avvisa honom från nattklubben Ritz i Örebro. Det påstods att den tilltalade utdelade ett slag med knuten näve som träffade målsäganden i ansiktet och att detta orsakade skada och smärta. Åklagaren gjorde gällande att gärningen var begången med uppsåt.

Den tilltalade förnekade gärningen och bestred skadeståndsyrkandet. Han uppgav i förhör att han inte hade slagit målsäganden, utan att det i stället var målsäganden som hade slagit honom med batong. Han medgav dock att han i ett inledande polisförhör hade sagt att han slagit målsäganden, men förklarade det med att han ville bli utsläppt snabbare.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att målsäganden gav ett trovärdigt intryck och att det inte fanns skäl att anta att han skulle ha lämnat felaktiga uppgifter eller förväxlat den tilltalade med någon annan. Hans uppgifter fick stöd av fotografier och journalanteckningar som visade att han hade ett blödande sår under vänster öga. Även vittnena gav enligt domstolen stöd för målsägandens version. Ett vittne berättade att målsäganden strax efter händelsen uppgav att det var den person som senare lades ner på marken som hade slagit honom. Ett annat vittne berättade att den person som boxade mot en vakt var samma person som kort därefter brottades ner på marken. Det var ostridigt att den tilltalade var den person som lades ner på marken vid tillfället.

Domstolen fäste också vikt vid att den tilltalade i det första polisförhöret hade erkänt att han slagit målsäganden och beskrivit slaget som ett knytnävsslag. Hans senare förklaring om att erkännandet skulle ha varit osant bedömdes som en uppenbar efterhandskonstruktion. Den videoinspelning som den tilltalade åberopade visade enligt domstolen visserligen att han inte var våldsam eller aggressiv vid den inspelade tidpunkten, men filmen var tagen efter den aktuella gärningen och påverkade därför inte bedömningen. Tingsrätten fann sammantaget att det var utrett att den tilltalade gjort sig skyldig till våld mot tjänsteman enligt åtalet.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för våld mot tjänsteman, begånget den 17 januari 2026. Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med samhällstjänst 50 timmar. Tingsrätten angav att straffvärdet motsvarade fängelse i ungefär en månad och att om fängelse i stället hade valts skulle straffet ha bestämts till en månad. Domstolen beaktade också att den tilltalade var 19 år vid gärningen.

Den tilltalade ska betala 10 000 kronor i kränkningsersättning till målsäganden, jämte ränta från den 17 januari 2026 till dess full betalning sker. Han ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för kostnaderna för försvararens ersättning, som bestämdes till 10 941 kronor.