Falsk tillvitelse ledde till villkorlig dom med dagsböter och höjt skadestånd i hovrätten

Dold domstol prövade ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om falsk tillvitelse. Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast i fråga om antalet dagsböter och skadeståndet till en av målsägandena. I övrigt stod tingsrättens dom fast. Den tilltalade dömdes alltså även i hovrätten för falsk tillvitelse till villkorlig dom förenad med dagsböter, och skadeståndet till målsäganden höjdes.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde åtalet för falsk tillvitelse. Enligt tingsrättens dom dömdes den tilltalade för falsk tillvitelse enligt 15 kap. 7 § första stycket brottsbalken. Hovrätten angav uttryckligen att den, i enlighet med tingsrättens i den delen inte överklagade dom, skulle döma den tilltalade för falsk tillvitelse.

Åklagaren yrkade i hovrätten att påföljden skulle skärpas för den tilltalade. Den tilltalade yrkade i stället att hovrätten skulle mildra påföljden och ogilla skadeståndsyrkandena. Målsäganden yrkade full bifall till sin talan om skadestånd.

Hovrätten tog upp målet utan huvudförhandling och spelade upp tingsrättens ljud- och bildupptagningar av förhören.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten byggde sin bedömning på samma utgångspunkt som tingsrätten och fann att den tilltalade skulle dömas för falsk tillvitelse. Någon ändring i skuldfrågan gjordes inte.

I sin straffmätning hänvisade hovrätten till de skäl som tingsrätten angett och till Högsta domstolens avgörande NJA 2015 s. 1008. Hovrätten bedömde att det inträffade var allvarligt. Samtidigt beaktades i sänkande riktning att de osanna uppgifterna hade tagits tillbaka självmant. Hovrätten ansåg dock att det inte hade förflutit så lång tid sedan gärningarna att detta hade betydelse.

Straffmätningsvärdet bestämdes till fyra månader för den tilltalade. Hovrätten ansåg att detta inte var så högt att det talade för fängelse. Hovrätten uttalade också att falsk tillvitelse inte är ett brott av sådan art att det i sig talar för fängelse. Det fanns enligt hovrätten inte heller andra skäl att välja fängelse. Hovrätten fann därför, liksom tingsrätten, att påföljden kunde stanna vid villkorlig dom.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens domslut på två punkter. För det första bestämde hovrätten att den villkorliga domen skulle förenas med 70 dagsböter. Tingsrätten hade bestämt dagsbotssystemet till 100 dagsböter om 50 kr.

För det andra höjde hovrätten skadeståndet till målsäganden till 15 000 kr jämte ränta enligt vad tingsrätten beslutat. Skadeståndet skulle betalas solidariskt med den medtilltalade. Hovrätten fann, liksom tingsrätten, att den tilltalade var skyldig att betala skadestånd för kränkning. Hovrätten ansåg att de försvårande omständigheter som låg till grund för straffmätningsvärdet motiverade att ersättningen för kränkning till målsäganden sattes till 15 000 kr. Hovrätten ansåg däremot inte att målsäganden visat rätt till ersättning för psykiskt lidande. Skadeståndet till den andra målsäganden skulle enligt hovrätten inte sänkas.

I övrigt gällde tingsrättens domslut. Det innebär att hovrätten inte ändrade den villkorliga domen i sig eller skuldfrågan. Av tingsrättens dom framgår att den tilltalade där också ålades att betala avgift till brottsofferfonden och att hon skulle betala en del av kostnaderna till staten. Hovrättens avgörande innehåller också beslut om ersättning för försvarare och att staten skulle svara för vissa kostnader i hovrätten. Det anges inte i hovrättsbeslutet någon häktningstid.