Grov misshandel vid pizzeria ändrar hovrätten från försök till mord

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om våldsbrott efter en händelse på en pizzeria. Till skillnad från tingsrätten anser hovrätten inte att det är bevisat att den tilltalade hade uppsåt att döda målsäganden. Den tilltalade döms därför i stället för grov misshandel enligt 3 kap. 6 § första stycket brottsbalken. Fängelsestraffet bestäms till fyra år. Hovrätten ändrar också skadeståndet och förverkandefrågan, men låter häktningen bestå.

Om händelsen och åtalet

Målet gäller en händelse under natten den 21 februari 2026 på en pizzeria. Enligt utredningen blev målsäganden slagen i huvudet med ett tillhygge minst två gånger och skadorna var livshotande. Åklagaren gjorde i hovrätten i första hand gällande att den tilltalade skulle dömas för försök till mord. I andra hand aktualiserades grov misshandel.

Tingsrätten dömde den tilltalade för försök till mord den 21 februari 2026 med hänvisning till 3 kap. 1 § och 11 § brottsbalken samt 23 kap. 1 § brottsbalken i dess äldre lydelse. Hovrätten gör en annan bedömning av rubriceringen och dömer i stället för grov misshandel enligt 3 kap. 6 § första stycket brottsbalken.

Hovrätten konstaterar att utredningen visar att målsäganden under natten den 21 februari 2026 blev slagen i huvudet med ett tillhygge minst två gånger på pizzerian och att slagen orsakade livshotande skador. Frågan i hovrätten var om det var bevisat att det var den tilltalade som utdelade slagen och om gärningen uppfyllde kraven för försök till mord.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten utgår från samma huvudutredning som i tingsrätten, men har också tagit del av viss ny skriftlig bevisning och vittnesförhör med tre personer som uppgav att de befann sig på pizzerian när tumult uppstod men att de inte såg när målsäganden slogs.

Hovrätten anmärker att vissa uppgifter i tingsrättens dom varit oriktiga eller otydliga, bland annat om tidpunkter och om vad analysbeskedet visade. Hovrätten noterar också att tidsangivelserna i övervakningsfilmerna inte var synkroniserade.

När det gäller skuldfrågan anser hovrätten att det är klarlagt att målsäganden slogs i huvudet med ett tillhygge och att det var livshotande. Av övervakningsfilm från parkeringsytan framgår att endast några minuter förflöt mellan det att målsäganden gick in i pizzerian och att han bars ut svårt skadad. Hovrätten bedömer att gärningen måste ha skett under den korta tid som förflöt innan målsägandens söner och deras vänner anlände till platsen.

De uppgifter som lämnats av målsäganden och hans söner får enligt hovrätten starkt stöd av övervakningsfilmen inifrån pizzerian, där den tilltalade ses hålla i ett släggskaft och göra aggressiva utfall mot den del av lokalen där målsäganden befann sig. Hovrätten fäster också vikt vid att målsägandens DNA påträffats på änden av just det släggskaft som den tilltalade höll i. Hovrätten anser att utredningen inte ger stöd för att någon annan medvetet lämnat oriktiga uppgifter eller att vittnena misstagit sig om vad som inträffade.

Hovrätten delar alltså tingsrättens bedömning att det är ställt utom rimligt tvivel att det var den tilltalade som utdelade slagen mot målsägandens huvud och att detta skedde uppsåtligen. Däremot anser hovrätten inte att det är bevisat att den tilltalade hade avsikts- eller insiktsuppsåt att döda målsäganden. Hovrätten bedömer inte heller att det är ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade var likgiltig inför att målsäganden kunde dö. Därför ska den tilltalade inte dömas för försök till mord.

I stället bedöms gärningen som grov misshandel. Hovrätten framhåller att den tilltalade med ett tillhygge utsatt målsäganden för upprepat och kraftigt våld mot huvudet och att skadorna var livshotande. Straffvärdet bedöms ligga klart över minimistraffet för grov misshandel och nära minimistraffet för synnerligen grov misshandel.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrar tingsrättens dom och dömer den tilltalade för grov misshandel den 21 februari 2026. Påföljden bestäms till fyra års fängelse, vilket är en betydande sänkning jämfört med tingsrättens tio års fängelse för försök till mord.

Den tilltalade ska vara fortsatt häktad tills fängelsestraffet får verkställas. Hovrätten anser att det inte är uppenbart att skäl för fortsatt häktning saknas och att det inte är oproportionerligt.

Skadeståndet till målsäganden sätts ned till 161 200 kronor jämte den ränta som tingsrätten bestämt. Hovrätten anger att ersättningen för kränkning ska bestämmas till ett lägre belopp än i tingsrätten med hänsyn till att gärningen i hovrätten rubriceras som grov misshandel. Den yrkade ersättningen för sveda och värk är vitsordad och döms ut.

Hovrätten bifaller också åklagarens yrkande om förverkande av det beslagtagna skaftet. Beslaget ska bestå till dess domen får laga kraft.

Den tilltalades yrkande om ersättning för rättegångskostnad avslås. Hovrätten beslutar också att staten slutligt ska stå för kostnaderna i hovrätten för försvararen och målsägandebiträdet. Ersättning till försvararen och målsägandebiträdet bestäms särskilt av hovrätten.