Grov vårdslöshet i trafik efter polisjakt
Nyhetsartikel | 2026-09-22
Den tilltalade döms för grov vårdslöshet i trafik efter en bilfärd den 25 april 2024 i Avesta kommun. Tingsrätten fann att körningen var grovt oaktsam, men den tilltalade friades från åtalet om framkallande av fara för annan eftersom den gärningen ansågs ingå i trafikbrottet. Påföljden bestämdes till villkorlig dom med samhällstjänst, och den tilltalade ska också betala skadestånd, avgift till brottsofferfonden och ersätta delar av statens kostnader.
Händelsen och samtliga åtalspunkter
Åklagaren väckte åtal i två punkter. Den första åtalspunkten avsåg grov vårdslöshet i trafik den 25 april 2024 enligt 1 § andra stycket trafikbrottslagen. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade i Avesta kommun brustit i omsorg och varsamhet efter att en polispatrull intill en återvinningsstation beordrat henne att stanna. Hon fortsatte då färden inom tätbebyggt område, körde i mycket höga hastigheter, gjorde en omkörning vid korsningen Skogsbovägen och Get Johannas Väg trots mötande trafik och genomförde flera vårdslösa omkörningar på riksväg 68. När polisen på nytt beordrade henne att stanna intill Högboleden backade hon i stället och körde ned en lyktstolpe samt delar av ett staket vid en villatomt. Därefter körde hon framåt igen, körde över den nedkörda lyktstolpen och körde i riktning mot en av poliserna innan hon åter körde ifrån patrullen. Den andra åtalspunkten avsåg framkallande av fara för annan den 25 april 2024 enligt 3 kap. 9 § brottsbalken i dess lydelse före den 1 augusti 2026. Den punkten byggde på att den tilltalade, efter den tidigare körningen, i hög hastighet förde bilen framåt i riktning mot målsäganden, som befann sig med ryggen vänd mot bilen, och passerade den plats där målsäganden kort dessförinnan hade befunnit sig. Åklagaren gjorde gällande att körningen innebar fara för liv eller svår kroppsskada.
I målet hördes målsäganden, flera vittnen och den tilltalade. Målsäganden berättade att hon och kollegor försökte få den tilltalade att gå ur bilen, att den tilltalade körde iväg, påträffades igen och då backade i full gas in i en lyktstolpe och ett staket. Hon uppgav också att den tilltalades bil kom åkande mot henne när hon sprang mot polisbilen och att hon ansåg att hon riskerade att bli påkörd. Vittnena bekräftade i huvudsak att den tilltalade körde iväg trots polisens stoppförsök, att bilen senare körde på en lyktstolpe och ett staket och att målsäganden befann sig nära bilen vid ett tillfälle då fordonet rörde sig framåt. Den tilltalade uppgav att hon inte hade tydliga minnesbilder, att hon mådde dåligt och kände sig personlighetsförändrad, att hon väjde för målsäganden och inte hade något syfte att skada, samt att hon inte mindes de situationer som beskrivs i åtalet.
Rättens bedömning
Tingsrätten ansåg genom den muntliga och skriftliga bevisningen att det var klarlagt att den tilltalade hade kört bil på de platser och på det sätt som åklagaren påstått. Domstolen fann därför att hon objektivt hade brustit i den omsorg och varsamhet som krävdes för att förekomma trafikolycka. Rätten prövade också invändningen om hennes psykiska tillstånd. Det framgick att hon hade uppträtt märkligt och förvirrat, och att hon fått vård för psykiska besvär både före och efter händelsen. Samtidigt fäste tingsrätten vikt vid att en av vittnena hade kunnat föra ett jämnt samtal med henne efter körningen och att samtalet då hade hållit en röd tråd. Domstolen ansåg inte heller att körningen varit så okontrollerad att det gick att säga att den tilltalade inte förstått vilka risker körningen innebar.
Vid den samlade bedömningen fann tingsrätten att den tilltalade hade agerat grovt oaktsamt och att körningen därför utgjorde grov vårdslöshet i trafik. När det gällde åtalet för framkallande av fara för annan konstaterade domstolen att samma agerande också kunde omfattas av den bestämmelsen, men att grov vårdslöshet i trafik normalt har företräde och dessutom har en strängare straffskala. Den tilltalade dömdes därför endast för grov vårdslöshet i trafik, medan åtalet om framkallande av fara för annan inte ledde till en separat fällande dom.
Domslut och påföljd
Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med samhällstjänst i 100 timmar. Tingsrätten bedömde att brottslighetens straffvärde motsvarade fängelse i tre månader, men ansåg med hänsyn till att det hade gått lång tid sedan händelsen att fängelse inte skulle dömas ut. Den tilltalade hade samtyckt till samhällstjänst.
Den tilltalade ska också betala skadestånd till Dolt namn AB med 53 782 kronor jämte ränta från den 25 april 2024 till dess betalning sker. Vidare ska den beslagtagna personbilen förverkas och beslaget bestå. Den tilltalade ska betala 1 000 kronor till brottsofferfonden och återbetala 10 000 kronor av statens kostnader. Tingsrätten beslutade också om fortsatt sekretess för uppgifter som lagts fram bakom stängda dörrar.
Källhänvisning
Denna nyhetsartikel behandlar en händelse inom ett rättsområde och baseras på tillförlitliga källor. Underlaget består dels av allmänt tillgängliga handlingar som kan begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen, dels av uppgifter som tillhandahållits Lexbase nyhetstjänst med stöd av källskydd. Lexbase nyhetstjänst tillämpar detta skydd i enlighet med bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Så begär du ut handlingar:
För att ta del av de handlingar som ligger till grund för artikeln, kontakta Tingsrätt tingsrätt och uppge målnummer B 999-99 i din förfrågan.
Kontaktuppgifter:
Tingsrätt Tingsrätt
Stockholm, Stockholmsvägen 1
Telefon: 0700078789
E-post: tingsratt@dom.se