Frikännande för mordbrand, fällande dom för våld mot tjänsteman

Den tilltalade frikändes från åtalet om grov mordbrand men dömdes för våld mot tjänsteman. Tingsrätten ansåg att det inte var ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade anlagt branden, men fann att han uppsåtligen sparkat en polis i samband med ett gripande. Påföljden bestämdes till fängelse i en månad. Skadeståndsyrkandena avslogs.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet gällde den första punkten grov mordbrand den 8 maj 2026. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade hade anlagt brand på ett flerbostadshus i Sveg genom att med hjälp av tändvätska tända eld på fasaden till fastigheten. Åklagaren menade att branden innebar fara för andra människors liv och hälsa samt omfattande förstörelse av andras egendom, och att den därför skulle bedömas som grov. Tingsrätten frikände den tilltalade från grov mordbrand.

Den andra punkten avsåg våld mot tjänsteman den 8 maj 2026. Enligt åtalet hade den tilltalade angripit en polis med våld när polisen skulle gripa honom, genom att sparka henne på benet och därigenom orsaka smärta. Tingsrätten fann att den tilltalade uppsåtligen sparkat polisen och dömde honom för våld mot tjänsteman.

Rättens bedömning

Tingsrätten gick igenom en omfattande teknisk och muntlig utredning kring branden. Det framkom att branden startade vid fasaden på flerbostadshuset, nära ett ventilgaller till ett källarutrymme, och att tändvätska påträffats på platsen. Utredningen visade också att den tilltalades DNA påvisats på korken till flaskan med tändvätska. Samtidigt konstaterade domstolen att ingen hade sett den tilltalade anlägga branden, att inga spår av brandfarlig vätska hade hittats på hans kläder och att det inte heller fanns några brandspår på honom enligt den rättsmedicinska undersökningen.

Domstolen ansåg att bevisningen visserligen pekade i den tilltalades riktning, men att den inte räckte för att utesluta att någon annan anlagt branden. Tingsrätten fäste vikt vid att det saknades exakt uppgift om när branden startade, att händelseförloppet kunde ha varit snabbt och att det fanns utrymme för att branden anlagts innan den tilltalade och andra personer befann sig på platsen. Mot den bakgrunden frikändes den tilltalade från grov mordbrand.

När det gällde våld mot tjänsteman gjorde den tilltalade gällande att sparken varit en reflex. Tingsrätten godtog inte den uppgiften. Domstolen ansåg, med stöd av polismannens uppgifter och annan bevisning, att det var styrkt att den tilltalade uppsåtligen sparkat polisen när hon skulle gripa honom. Därmed var åtalet för våld mot tjänsteman styrkt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för våld mot tjänsteman enligt 17 kap. 1 § första stycket brottsbalken. Brottet begicks den 8 maj 2026. Påföljden bestämdes till fängelse i en månad. Tingsrätten noterade att den tilltalade varit frihetsberövad från den 8 maj till och med den 23 juli 2026, men att avräkning av den tiden fick hanteras av Kriminalvården.

Åtalet för grov mordbrand den 8 maj 2026 ogillades. Därmed avslogs också skadeståndsyrkandena från de målsägande och försäkringsbolagen som hade anknytning till branden. Skadeståndsyrkandet från polisen avslogs också, eftersom tingsrätten ansåg att kränkningen inte var så allvarlig att ersättning skulle utgå.

Den tilltalade ålades att betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten skulle stå för kostnaderna för försvarare och målsägandebiträde.