Kvinnan döms för penningtvätt efter flera överföringar

Den tilltalade har dömts för penningtvättsbrott efter att ha tagit emot och omsatt pengar som härrörde från två bedrägerier. Tingsrätten fann att hon måste ha insett, eller i vart fall haft skälig anledning att anta, att pengarna kom från brottslig verksamhet. Påföljden blev villkorlig dom och 80 dagsböter. Hon ska också betala skadestånd till båda målsägandena.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg två åtalspunkter om penningtvättsbrott enligt 3 § första stycket 1 punkten lagen om straff för penningtvättsbrott. I den första punkten gällde gärningen perioden från och med den 15 april 2024 till och med den 22 april 2024. Enligt åtalet hade den tilltalade ställt sitt konto i en bank till förfogande, tagit emot totalt 81 000 kronor som härrörde från ett bedrägeri mot målsäganden och därefter omsatt pengarna genom kortköp, bankomatuttag och kortköp via Dolt namn. Det påstods att detta skett vid fem tillfällen, närmare bestämt den 15, 16, 17, 20 och 22 april 2024. Tingsrätten dömde henne för denna gärning.

I den andra punkten gällde gärningen perioden från och med den 7 mars 2024 till och med den 20 mars 2024. Där hade den tilltalade enligt åtalet ställt sitt konto till förfogande, tagit emot totalt 85 000 kronor som härrörde från ett bedrägeri mot en annan målsägande och därefter omsatt pengarna genom kortköp, bankomatuttag och kortköp via Dolt namn. Gärningen angavs ha skett vid sju tillfällen den 7, 8, 13, 14, 17, 18 och 20 mars 2024. Även för denna punkt dömdes hon.

Den tilltalade förnekade brott och bestred att hon haft uppsåt till att pengarna härrörde från brott. Hon motsatte sig också skadeståndskraven.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade att det genom målsägandenas uppgifter och skriftlig bevisning var utrett att målsägandena hade utsatts för bedrägerier och att de hade fört över 81 000 kronor respektive 85 000 kronor till den tilltalades konto. Det var också utrett att beloppen omsattes genom kortköp i butiker, kortköp via Dolt namn och bankomatuttag. Domstolen ansåg att omständigheterna var sådana att syftet med åtgärderna varit att dölja att pengarna härrörde från brott eller att främja möjligheterna att tillgodogöra sig dem.

Den tilltalade uppgav att hon trodde att hon hade fått ett arbete efter kontakt via sociala medier och att hennes uppgift var att samla pengar på sitt konto och sedan föra dem vidare, främst till utlandet. Hon sade att hon trodde att pengarna kom från försäljning av abonnemang och att hon inte förstod att något brottsligt pågick.

Tingsrätten fann dock att upplägget måste ha framstått som avvikande och ha gett anledning till frågor. Domstolen ansåg också att det var naturligt att betalningar för abonnemang i så fall skulle ha gjorts direkt till ett företag, att förklaringen om svårigheter att överföra små belopp till utlandet framstod som osannolik och att den tilltalade inte närmare undersökt företaget eller ifrågasatt varför hennes konto användes som mellanled. Även ersättningen, som bestämdes utifrån antalet eller storleken på transaktionerna, ansågs vara en omständighet som borde ha väckt frågor. Sammantaget bedömde tingsrätten att den tilltalade måste ha insett, eller i vart fall haft skälig anledning att anta, att pengarna härrörde från brottslig verksamhet.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för penningtvättsbrott vid båda de åtalade tillfällena. Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med 80 dagsböter om 50 kronor, sammanlagt 4 000 kronor.

Tingsrätten biföll också de enskilda anspråken. Den tilltalade ska betala 81 000 kronor i skadestånd till den ena målsäganden och 85 000 kronor till den andra målsäganden. På beloppen ska ränta betalas enligt räntelagen från de angivna dagarna i april respektive mars 2024 till dess betalning sker.

Hon ska dessutom betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Försvararen fick ersättning av staten, och den tilltalade ska inte återbetala den kostnaden.

Fakta