Rån och rättssak i samma händelseförlopp

Den tilltalade döms för rån efter ett händelseförlopp den 18 januari 2026, men frikänns från åtalet om människorov. Tingsrätten bedömde också att den tilltalade inte skulle dömas för grov misshandel, eftersom uppsåt inte ansågs styrkt. I stället dömdes den tilltalade för övergrepp i rättssak för en senare del av samma nattliga förlopp.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet hade den tilltalade tillsammans med en annan person först bemäktigat sig och fört bort målsäganden med uppsåt att skada honom eller utpressa eller råna honom. Den delen avsåg människorov den 18 januari 2026 och tingsrätten frikände den tilltalade från det brottet. Åklagaren gjorde också gällande att den tilltalade skulle dömas för rån den 18 januari 2026, och den punkten ledde till fällande dom. Vidare åtalades den tilltalade för övergrepp i rättssak den 18 januari 2026, och även där blev det fällande dom. I åtalet hade det dessutom gjorts gällande att den tilltalade skulle dömas för grov misshandel den 18 januari 2026, men tingsrätten frikände från den punkten.

Av domskälen framgår att händelserna började när målsäganden kom till en bostad på Flädergatan i Döld namn strax efter midnatt. Den tilltalade och den andra personen satte sig då i målsägandens bil. Därefter kördes bilen till en gård på Örkelljungavägen och sedan tillbaka till bostaden. Tingsrätten beskrev händelseförloppet som sammanhängande, men prövade ändå varje åtalspunkt för sig.

Rättens bedömning

När det gällde grov misshandel ansåg tingsrätten att utredningen visade att målsäganden hade fått skador och att dessa orsakats med kniv av den tilltalade. Däremot ansågs det inte bevisat att den tilltalade agerat med uppsåt i den mening som krävdes för grov misshandel. Tingsrätten frikände därför från den åtalspunkten.

I frågan om rån fann tingsrätten att målsäganden utsatts för våld och hot av den tilltalade och den andra personen, och att detta lett till att målsäganden lämnade ifrån sig både mobiltelefon och bil. Domstolen ansåg att den tilltalade och den andra personen agerat tillsammans och i samförstånd, samt att gärningen innebar vinning för dem och skada för målsäganden. Den tilltalade dömdes därför för rån den 18 januari 2026.

När det gällde människorov ansåg tingsrätten inte att det var bevisat att den tilltalade och den andra personen hade bemäktigat sig och fört bort målsäganden på det sätt som krävs för det brottet. Domstolen pekade bland annat på att målsäganden själv började köra från platsen och att utredningen inte räckte för att visa uppsåt till människorov. Den tilltalade frikändes därför från människorov den 18 januari 2026.

För övergrepp i rättssak fann tingsrätten att den tilltalade hade uttalat ett hot som syftade till att hindra målsäganden från att kontakta polis eller lämna uppgifter. Domstolen ansåg att målsägandens uppgifter i den delen var tillräckliga och trovärdiga. Den tilltalade dömdes därför för övergrepp i rättssak den 18 januari 2026.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms till fängelse i 2 år och 3 månader. Tingsrätten beslutade också att den tilltalade ska vara kvar i häkte tills fängelsestraffet får verkställas.

På skadeståndssidan ska den tilltalade betala 41 350 kr till målsäganden. Ränta ska betalas på beloppet enligt räntelagen från den 18 januari 2026. Enligt domslutet är betalningsansvaret solidariskt med en annan person. Den tilltalade ska också betala 1 000 kr till brottsofferfonden.

Tingsrätten beslutade vidare att beslag av klädesplagg ska bestå tills domen vinner laga kraft och därefter återlämnas. I domen anges också att staten ska stå för kostnaderna för ersättning till försvarare och målsägandebiträde.