Villkorlig dom för penningtvättsbrott

Den tilltalade har dömts för penningtvättsbrott efter att ha upplåtit sitt bankkonto för insättningar om 17 812 kronor och därefter omsatt eller låtit omsätta pengarna genom överföringar och kortköp. Tingsrätten fann att åtgärderna vidtagits med uppsåt och att den tilltalade därför skulle dömas för brottet. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och dagsböter, skadestånd skulle betalas till målsäganden och åklagarens begäran om förverkande avslogs.

Händelsen och åtalet

Åtalet gällde penningtvättsbrott enligt 3 § första stycket 1 lagen om straff för penningtvättsbrott. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade upplåtit sitt bankkonto för insättningar om 17 812 kronor, tagit emot och förvarat pengarna samt därefter omsatt eller låtit annan omsätta hela eller delar av beloppet genom överföringar och kortköp. Åtgärderna uppgavs ha syftat till att dölja att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet, alternativt till att främja möjligheterna för den tilltalade eller någon annan att tillgodogöra sig pengarna. Den påstådda gärningen ska ha begåtts den 23 mars 2026. Åklagaren yrkade i andra hand ansvar för penningtvättsförseelse, men den grunden prövades inte sedan tingsrätten dömt för penningtvättsbrott.

Målsäganden begärde skadestånd om 17 812 kronor. Åklagaren yrkade också att samma belopp skulle förverkas som brottsvinst.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från den skriftliga bevisningen och de uppgifter som målsäganden och den tilltalade lämnat i förhör under förundersökningen. Utredningen visade enligt domstolen att målsäganden, till följd av ett bedrägeri, fört över totalt 17 812 kronor via Swish till den tilltalade den 23 mars 2026. Av den tilltalades egna uppgifter och den skriftliga bevisningen framgick att pengarna kort efter insättningarna omsatts genom kortköp till Revolut och att den tilltalade sedan fört vidare pengarna genom omvandling till kryptovaluta.

Domstolen ansåg att dessa åtgärder typiskt sett syftade till att dölja att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet, eller till att främja möjligheterna för någon att tillgodogöra sig pengarna. De objektiva förutsättningarna för penningtvättsbrott var därför uppfyllda.

När det gällde uppsåtet beaktade tingsrätten att den tilltalade uppgett att hon kontaktats av en okänd person på Snapchat, att hon lovats ersättning och att hon känt att det hela var skumt och antagit att det inte var lagligt. Domstolen fann att hon måste ha insett att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet, eller i vart fall att det funnits en stor risk för detta och att hon förhållit sig likgiltig inför risken. Tingsrätten ansåg därför att hon handlat med uppsåt. Uppgiften om att hon känt sig tvingad att medverka ansågs inte frita henne från ansvar.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för penningtvättsbrott som begåtts den 23 mars 2026. Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med 30 dagsböter om 50 kronor, vilket motsvarar 1 500 kronor. I domslutet anges också att den tilltalades ungdom beaktats vid straffmätningen enligt 29 kap. 7 § första stycket första meningen brottsbalken, och att hon var 19 år när brottet begicks.

Tingsrätten biföll målsägandens skadeståndsyrkande och den tilltalade ska betala 17 812 kronor jämte ränta enligt domslutet. Åklagarens begäran om förverkande av 17 812 kronor avslogs eftersom det inte var visat att någon vinst uppkommit hos den tilltalade. Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden om 1 000 kronor.