Hot mot tjänsteman prövades i hovrätten efter överklagande

Dold domstol har prövat ett överklagande av en dom från Lunds tingsrätt i ett mål om grovt vapenbrott, brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott, hot mot tjänsteman och olaga hot. Hovrätten avskrev målet i de delar som avsåg den tilltalades självständiga överklagande inom den primära klagofristen samt åklagarnas anslutningsöverklagande. I den del som återstod fastställde hovrätten tingsrättens domslut utan ändringar, men hovrätten hävde samtidigt åklagarens tillstånd att meddela restriktioner. Den tilltalade ska vara häktad tills fängelsestraffet får verkställas.

Om händelsen och åtalet

Tingsrätten dömde den tilltalade för hot mot tjänsteman med hänvisning till gärningar som enligt domen låg mellan den 14 och 16 januari 2026. Hon dömdes också för grovt vapenbrott den 11 december 2024 samt för brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott, samma dag.

Samtidigt frikändes hon i tingsrätten från olaga hot den 14 juni 2025 och från ytterligare ett åtal om grovt vapenbrott som avsåg perioden 16 januari 2025 till 1 februari 2025. Hovrätten redovisar att den tilltalade i sitt självständiga överklagande hade angripit tingsrättens dom i de delar som gällde grovt vapenbrott och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott, men att detta överklagande återkallades. På grund av detta förföll åklagarnas anslutningsöverklagande.

I hovrätten yrkade målsägandebiträdet att gärningen skulle bedömas som grovt hot mot tjänsteman och att skadeståndet skulle höjas. Den tilltalade yrkade att hon skulle frikännas från åtalet för hot mot tjänsteman och att skadeståndsyrkandet skulle ogillas. Hovrätten prövade dock endast den del som återstod efter återkallelsen.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten uppger att den tagit del av samma utredning som tingsrätten, och att tingsrättens upptagningar av förhör i anslutning till åtals­punkt 5 spelades upp i hovrätten. Det gällde förhör med målsäganden, den tilltalade och två vittnen.

Hovrätten gjorde samma skuldvärdering som tingsrätten och fann att det var utrett att den tilltalade uppsåtligen hotat målsäganden. Därmed skulle hon dömas för hot mot tjänsteman. Däremot delade hovrätten inte uppfattningen att brottet var grovt. Hovrätten ansåg, med hänvisning till tingsrättens skäl, att gärningen var allvarlig men inte så kvalificerad att grov rubricering var motiverad. I den delen fastställdes alltså tingsrättens dom, och yrkandet om frikännande avslogs.

När det gällde påföljden gjorde hovrätten inte någon annan bedömning än tingsrätten, även med beaktande av att den tilltalade hade varit frihetsberövad med restriktioner under ytterligare tid. Hovrätten anslöt sig också till tingsrättens bedömning i skadeståndsfrågan.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens domslut utan ändringar i den återstående delen. Det innebär att den tilltalade alltjämt är dömd för hot mot tjänsteman, grovt vapenbrott och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott, medan hon står frikänd från olaga hot samt från det andra åtalade grova vapenbrottet som avsåg 2025.

Hovrätten anger inte någon ny påföljd utan låter tingsrättens påföljd stå fast. Tingsrätten hade dömt till fängelse i sex år. Hovrätten ändrade inte heller skadeståndet, vilket enligt tingsrätten uppgick till 8 000 kronor till målsäganden. Beslagen ska bestå. Hovrätten hävde den 1 september 2026 åklagarens tillstånd att meddela restriktioner. Den tilltalade ska vara häktad tills fängelsestraffet får verkställas. Avgiften till brottsofferfonden som tingsrätten hade bestämt framgår av underlaget som 1 000 kronor.