Villkorlig dom för tre bidragsbrott

Den tilltalade döms för bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om aktivitetsstöd vid tre tillfällen under perioden från och med den 1 juni 2022 till och med den 7 augusti 2022. Tingsrätten fann att han hade haft likgiltighetsuppsåt och att gärningarna inte var ringa. Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med dagsböter, och den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren väckte åtal för bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Den tilltalade påstods ha lämnat oriktiga uppgifter till Försäkringskassan i ansökningar om aktivitetsstöd genom att uppge att han inte arbetat med lön, trots att han hade gjort det. Enligt åtalet orsakade detta fara för att aktivitetsstöd felaktigt skulle betalas ut med totalt 20 939 kronor. Gärningen angavs ha skett vid tre tillfällen under perioden från och med den 1 juni 2022 till och med den 7 augusti 2022. De tre tillfällen som omfattades av åtalet avsåg brottstid den 1 juni 2022, den 2 juli 2022 och den 7 augusti 2022. För det första tillfället avsåg ansökan perioden 2 maj 2022 till 31 maj 2022 och beloppet angavs till 4 138 kronor. För det andra tillfället avsåg ansökan perioden 1 juni 2022 till 30 juni 2022 och beloppet angavs till 10 766 kronor. För det tredje tillfället avsåg ansökan perioden 1 juli 2022 till 29 juli 2022 och beloppet angavs till 6 035 kronor. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade begick gärningen med uppsåt. I andra hand yrkades ansvar för vårdslöst bidragsbrott.

Rättens bedömning

Den tilltalade medgav de faktiska omständigheterna men bestred ansvar för brott med hänvisning till att han saknat uppsåt. Tingsrätten konstaterade att det var ostridigt att han hade ansökt om ersättning även för dagar då han inte var berättigad till den. Han förklarade att han trodde att Skatteverket skulle lämna uppgifter om inkomst och arbete till Försäkringskassan och att myndigheten därefter skulle fatta beslut om ersättning för de dagar han hade rätt till den. Han uppgav också att han inte hade läst informationen och frågorna i ansökningsblanketten innan han signerade den.

Av den skriftliga bevisningen framgick enligt tingsrätten att den tilltalade i ansökningarna markerat att han inte arbetat under de perioder som ansökningarna avsåg. Av de signerade blanketterna framgick också att sökanden på heder och samvete intygade att uppgifterna var riktiga och fullständiga. Rätten ansåg att han hade ansökt om ersättning tre gånger under knappt tre månader utan att försäkra sig om att uppgifterna var korrekta och att han var berättigad till ersättning. Genom att svara på frågorna utan att läsa dem och därefter underteckna ansökningarna måste han enligt tingsrätten ha varit medveten om risken att han inte var berättigad till ersättningen och likgiltig inför att så kunde vara fallet. Hans uppfattning om att Skatteverket och Försäkringskassan samordnade uppgifter förändrade inte bedömningen. Tingsrätten fann därför att han hade haft likgiltighetsuppsåt och skulle dömas för bidragsbrott i enlighet med åtalet. Någon omständighet som gjorde att gärningarna skulle bedömas som ringa hade inte framkommit.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för bidragsbrott, avseende tre tillfällen mellan den 1 juni 2022 och den 7 augusti 2022. Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med 40 dagsböter om 310 kronor, vilket motsvarar 12 400 kronor. Han ska också betala 800 kronor till brottsofferfonden. Tingsrätten nämnde dessutom att den tilltalade förekommer i belastningsregistret med ett avsnitt som avser en trafikförseelse.