Tre penningtvättsbrott ledde till skyddstillsynsdom

Den tilltalade döms för tre fall av penningtvättsbrott efter att ha tagit emot pengar som kommit från bedrägerier och därefter omsatt dem vidare. Tingsrätten bedömde att gärningarna begåtts med uppsåt och att en tidigare utdömd skyddstillsyn även skulle omfatta den nya brottsligheten. Den tilltalade ska också betala skadestånd till tre målsäganden samt avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet omfattade tre åtalspunkter som alla gällde penningtvättsbrott enligt 3 § 1 st 1 p lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott. I den första punkten avsåg gärningen den 30 december 2025. Då hade målsäganden förmåtts genom vilseledande att swisha 2 470 kronor till den tilltalade efter ett bedrägeri, och pengarna hade därefter omsatts genom automatuttag. I den andra punkten avsåg gärningen den 2 februari 2026. Då hade en annan målsägande på motsvarande sätt förmåtts att swisha 2 500 kronor till den tilltalade, och pengarna hade omsatts genom överföring via internet och därefter automatuttag. I den tredje punkten avsåg gärningen den 6 januari 2026. Då hade ytterligare en målsägande förmåtts att swisha 2 670 kronor till den tilltalade, och pengarna hade därefter omsatts genom överföring via internet och sedan automatuttag.

Den tilltalade förnekade gärningarna under förundersökningen. I utredningen åberopades anmälan, fotografier, swishöverföringar och kontoinformation samt kontoutdrag. Målsägandena hördes på åklagarens begäran, och uppgifter som den tilltalade lämnat i polisförhör lästes upp. Målet avgjordes i den tilltalades utevaro.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann först utrett att samtliga målsäganden hade utsatts för bedrägerier genom annonser på Facebook om försäljning av VR-glasögon eller konsol. De hade därefter vilseletts att swisha pengar till ett konto som tillhörde den tilltalade. Enligt domstolen hade den tilltalade kort efter att pengarna kommit in på kontot omsatt dem genom överföringar och bankomatuttag. Mot den bakgrunden ansåg tingsrätten att de objektiva förutsättningarna för penningtvättsbrott var uppfyllda.

Frågan blev därefter om den tilltalade handlat med uppsåt. Den tilltalade uppgav i polisförhör att en person vid namn Yusuf hade bett henne ta emot swishbetalningar, att hon därefter tog ut pengarna och gav dem vidare, samt att hon fick 200 kronor per tillfälle. Hon uppgav också att hon inte frågade var pengarna kom ifrån. Tingsrätten ansåg att hennes uppgifter var vaga och att de framstod som en efterhandskonstruktion. Domstolen fäste särskild vikt vid att hon tre gånger hjälpt en i praktiken okänd person att ta emot swishbetalningar och göra bankomatuttag utan att ställa kontrollfrågor om pengarnas ursprung. Tingsrätten slog därför fast att den tilltalade varit införstådd med att pengarna härrörde från brott och att åtgärderna syftade till att främja möjligheterna för någon annan att tillgodogöra sig dem. Hon dömdes därför för penningtvättsbrott i enlighet med gärningsbeskrivningarna.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för tre fall av penningtvättsbrott. Tingsrätten konstaterade att det samlade straffvärdet motsvarade ett kortare fängelsestraff, men att den tilltalades tidigare utdömda skyddstillsyn från den 16 april 2026 även skulle avse den nya brottsligheten. Domstolen bedömde att den nya brottsligheten var nyupptäckt i förhållande till den tidigare domen och att en fortsatt skyddstillsyn kunde hjälpa den tilltalade att avhålla sig från nya brott. Den tidigare påföljden fick därför omfatta även de nu aktuella gärningarna.

Tingsrätten biföll också de enskilda skadeståndsyrkandena. Den tilltalade ska betala 2 470 kronor till en målsägande, 2 500 kronor till en annan målsägande och 2 670 kronor till den tredje målsäganden. Ränta ska utgå enligt räntelagen från respektive gärningsdag tills full betalning sker. Dessutom ska den tilltalade betala avgift till brottsofferfonden med 1 000 kronor.