Två olovliga körningar ledde till dagsböter

Den tilltalade döms av Dold domstol för två fall av olovlig körning. I det första fallet, som gällde olovlig körning, grovt brott den 23 juni 2026, fann domstolen att brottet var styrkt och att den tilltalade hade handlat med uppsåt. I det andra fallet, som gällde olovlig körning den 20 juli 2026, kom tingsrätten fram till samma sak. Påföljden bestämdes till 60 dagsböter om 50 kronor vardera, och den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren väckte åtal i två punkter. Den första åtalspunkten avsåg olovlig körning, grovt brott enligt 3 § 1 st 2 men trafikbrottslagen (1951:649), och gällde att den tilltalade den 23 juni 2026 hade kört personbil utan att ha rätt till det på Kungsgatan i Örebro. Enligt åtalet skulle brottet bedömas som grovt eftersom körkortet var återkallat. Den andra åtalspunkten avsåg olovlig körning enligt 3 § 1 st 1 men trafikbrottslagen (1951:649), och gällde att den tilltalade den 20 juli 2026 hade kört samma personbil utan att ha rätt till det på Kristinavägen i Lindesberg.

Den tilltalade erkände den första gärningen men bestred ansvar för den andra med hänvisning till bristande uppsåt. I målet fanns skriftlig bevisning i form av fordons- och körkortsuppgifter, beslut från Transportstyrelsen, delgivningskvitto, grundhandling samt en promemoria med uppgifter från Transportstyrelsen. Förhör hölls med den tilltalade och med ett vittne.

Rättens bedömning

När det gäller den första åtalspunkten fann tingsrätten att erkännandet fick stöd av övrig utredning och av vittnets uppgifter. Av den skriftliga bevisningen framgick att beslutet om återkallelse av körkortet delgavs den 9 juni 2026, och den tilltalade hade själv uppgett att hon visste att körkortet var återkallat vid körningen. Domstolen ansåg därför att körningen skedde med direkt uppsåt. Åtalet var därmed styrkt och gärningen bedömdes som olovlig körning, grovt brott.

I den andra åtalspunkten ansåg tingsrätten att den tilltalade hade medgett de faktiska omständigheterna, det vill säga att hon hade framfört personbil vid den aktuella tidpunkten och platsen utan behörighet. Frågan gällde uppsåtet. Den tilltalade hade uppgett att hon trodde att hon blev behörig när spärrtiden gick ut den 5 juli 2026, eftersom hon trodde att handlingar hade skickats in och möjligen att avgiften hade betalats. Tingsrätten fann dock inte anledning att tro på den versionen. Av promemorian som återgav ett e-postmeddelande från Transportstyrelsen framgick att varken grundhandling eller betalning hade kommit in så sent som den 29 juli 2026. Domstolen ansåg därför att den tilltalade måste ha insett risken för att hon saknade behörighet och ändå kört bilen. Hon ansågs därmed ha handlat med uppsåt även i denna del, och åtalet var styrkt.

Domslut och påföljd

Tingsrätten dömde den tilltalade för olovlig körning, grovt brott den 23 juni 2026, och för olovlig körning den 20 juli 2026. Påföljden bestämdes till 60 dagsböter om 50 kronor, vilket motsvarar 3 000 kronor. Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Något skadestånd nämns inte i materialet.