Fullständig domstolsbevakning och fördjupade reportage med inriktning på svenska rättsfall.
Artiklar om Anders Andersson
3 nyhetsartiklar finns att läsa
Anders Andersson född lördag 1 maj 1990 som bor i Stockholm.

Tingsrätten dömer för bidragsbrott i 16 fall

2026-09-08

Den tilltalade har dömts för 16 fall av bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter till Försäkringskassan i ansökningar om sjukpenning och underlåtit att anmäla ändrade förhållanden. Tingsrätten bedömde att gärningarna var begångna med uppsåt och bestämde påföljden till villkorlig dom i förening med dagsböter. Den tilltalade ska också betala avgift till Brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet hade den tilltalade till Försäkringskassan lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om sjukpenning och eller underlåtit att anmäla ändrade förhållanden som han var skyldig att anmäla enligt lag eller förordning. Det felaktiga bestod i att han inte meddelade att han fått behålla mer än tio procent av sin lön samtidigt som han uppbar sjukpenning. Åklagaren gjorde gällande att detta orsakade fara för att sjukpenning felaktigt skulle betalas ut med totalt 241 002 kronor, vilket också skedde.

Åtalet avsåg 16 tillfällen av bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. De påstådda gärningarna hade enligt stämningsansökan begåtts den 24 oktober 2023, 27 november 2023, 22 december 2023, 26 januari 2024, 27 mars 2024, 26 april 2024, 27 maj 2024, 27 juni 2024, 26 juli 2024, 27 augusti 2024 vid två tillfällen, 27 september 2024 samt 28 oktober 2024 vid tre tillfällen och 27 november 2024. Domstolen dömde den tilltalade för samtliga 16 fall av bidragsbrott i enlighet med gärningsbeskrivningen. Åklagaren hade i andra hand yrkat ansvar för vårdslöst bidragsbrott, men den delen aktualiserades inte när tingsrätten fann att uppsåt var styrkt.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade att utredningen visade att den tilltalade hade ansökt om sjukpenning hos Försäkringskassan vid de datum och för de perioder som angavs i åtalet. Det framgick också att han i samband med ansökningarna hade intygat på heder och samvete att uppgifterna var riktiga och fullständiga. Av den skriftliga bevisningen framgick vidare att han under den aktuella perioden hade erhållit mer än tio procent av lönen från sin arbetsgivare samtidigt som han fick sjukpenning från Försäkringskassan.

Den tilltalade invände att han inte medvetet hade fyllt i felaktiga uppgifter och att han trodde att han hade rätt till sjukpenningen. Han uppgav också att han inte närmare hade undersökt vad som gällde. Tingsrätten framhöll att den som söker en ekonomisk förmån har ett ansvar att ta reda på vilka villkor och skyldigheter som gäller samt att lämna korrekta uppgifter. Domstolen ansåg att den tilltalade måste ha insett att det fanns en överhängande risk för att rätten till sjukpenning kunde påverkas av att han fick lön och att ansökningarna därför kunde innehålla felaktiga uppgifter. Genom att ändå skicka in ansökningarna och inte kontrollera sin rätt till sjukpenning ansågs han ha varit likgiltig inför att han fick sjukpenning som han inte hade rätt till. Tingsrätten fann därför att gärningarna begåtts med uppsåt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för 16 fall av bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen (2007:612). Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 40 dagsböter. Varje dagsbot bestämdes till 570 kronor, vilket ger ett sammanlagt bötesbelopp om 22 800 kronor.

Tingsrätten fann att straffvärdet motsvarade ett kortare fängelsestraff, men att det inte fanns särskild anledning att befara återfall i brottslighet. Den tilltalade ska också betala en avgift till Brottsofferfonden på 1 000 kronor.

Faktaruta
Fakta
Värde
Målnummer
Dolt målnr
Domstol
Dold domstol
Domdatum
2026-09-08
Brott
Bidragsbrott, 16 fall
Lagrum
2 § bidragsbrottslagen (2007:612)
Påföljd
Villkorlig dom och 40 dagsböter
Dagsbotsbelopp
570 kronor
Totalt bötesbelopp
22 800 kronor
Skadestånd
Ingen uppgift i domen
Brottsofferfondsavgift
1 000 kronor
Lås upp premiuminnehållet för att ta del av den fullständiga domstolsbevakningen.
Lexbase följer rättsfall av alla storlekar, både på lokal och nationell nivå.

Källhänvisning

Denna nyhetsartikel behandlar en händelse inom ett rättsområde och baseras på tillförlitliga källor. Underlaget består dels av allmänt tillgängliga handlingar som kan begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen, dels av uppgifter som tillhandahållits Lexbase nyhetstjänst med stöd av källskydd. Lexbase nyhetstjänst tillämpar detta skydd i enlighet med bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Så begär du ut handlingar:

För att ta del av de handlingar som ligger till grund för artikeln, kontakta Tingsrätt tingsrätt och uppge målnummer B 999-99 i din förfrågan.

Kontaktuppgifter:

Tingsrätt Tingsrätt

Stockholm, Stockholmsvägen 1

Telefon: 0700078789

E-post: tingsratt@dom.se

Denna artikel bygger på uppgifter från offentliga källor samt information förmedlad genom Lexbase nyhetstjänst under källskydd. Artikeln sätter dessa fakta i sitt sammanhang för att belysa relevanta samhällsfrågor och rättsfall.
Publicerad av Lexbase redaktion redaktionen@lexbase.se