Penningtvättsbrott efter två överföringar

Den tilltalade döms för två fall av penningtvättsbrott efter att pengar som härrörde från bedrägeribrott förts in på hans konto och därefter förts vidare eller använts. Tingsrätten fann att han agerat med uppsåt och att åtgärderna skett i penningtvättssyfte. Påföljden blev dagsböter, och han ska också betala skadestånd till målsäganden samt en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren väckte åtal i två punkter mot den tilltalade. I den första åtalspunkten avsåg misstanken penningtvättsbrott enligt 3 § första stycket 1 p lagen om straff för penningtvättsbrott. Gärningen angavs ha begåtts den 22 juli 2025, då den tilltalade själv eller genom annan tagit emot, förvarat och sammanblandat samt genomfört köp och överföringar med 90 000 kr som härrörde från bedrägeribrott. Enligt åtalet hade åtgärderna syftat till att dölja pengarnas brottsliga ursprung eller främja möjligheten att tillgodogöra sig dem.

I den andra åtalspunkten avsåg åtalet också penningtvättsbrott enligt samma lagrum. Där angavs att den tilltalade den 21 juli 2025 själv eller genom annan tagit emot, förvarat och sammanblandat samt genomfört köp och överföringar med 20 000 kr som härrörde från bedrägeribrott. Även denna gärning påstods ha utförts för att dölja egendomens ursprung eller för att underlätta tillgodogörelsen.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att målsäganden, genom påverkan av en okänd person som inte påståtts vara den tilltalade, förmådde föra över pengar i flera omgångar till den tilltalades bankkonto. Det rörde sig om 20 000 kr den 21 juli 2025 och 90 000 kr dagen därpå. Av kontoutdrag framgick att delar av beloppen fördes vidare till andra konton och att delar konsumerades genom kortköp. De beslagtagna 11 124,57 kr bedömdes motsvara medel som fanns kvar på kontot.

Domstolen ansåg att det stod klart att medlen hade frånhänts målsäganden genom bedrägeribrott och att de åtgärder som vidtagits på kontot till sin karaktär syftade till att dölja att egendomen härrörde från brott eller att främja möjligheten för någon annan att tillgodogöra sig den. Tingsrätten fann vidare att omständigheterna kring transaktionerna starkt talade för att det var den tilltalade som vidtagit åtgärderna. Att pengar förts vidare och konsumerats nästan omedelbart efter att de kommit in, och att det rört sig om flera olika transaktioner med både banköverföringar och kortköp, talade för att både mobiltelefon och kontokort använts. Den tilltalade hade i polisförhör uppgett att han inte lånat ut dem till någon utomstående, och domstolen fann därför att det var visat att han själv utfört penningtvättsåtgärderna.

När det gällde uppsåtet konstaterade tingsrätten att transaktionernas karaktär i sig innebar att den tilltalade måste ha förstått att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet och att åtgärderna skedde i penningtvättssyfte. Domstolen avfärdade den tilltalades senare uppgifter om att en tidigare klasskamrat skulle ha misshandlat honom, krävt lösen och tagit hans mobiltelefon med tvång, eftersom uppgifterna inte framkommit under förundersökningen och bedömdes som en efterhandskonstruktion. Den tilltalade dömdes därför för penningtvättsbrott i enlighet med åtalet.

Domslut och påföljd

Tingsrätten dömde den tilltalade till 70 dagsböter om 50 kr, vilket motsvarar 3 500 kr. Han ska också betala skadestånd till målsäganden med 78 875,43 kr jämte ränta från den 22 juli 2025 samt med 20 000 kr jämte ränta från den 21 juli 2025. Domstolen fann att de yrkade beloppen styrktes av utredningen.

Vidare förklarades att målsäganden har bättre rätt än den tilltalade till de beslagtagna 11 124,57 kr, som ska lämnas ut till målsäganden utan lösen. Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kr.