Grov kvinnofridskränkning och narkotikabrott

Tingsrätten dömde den tilltalade för grov kvinnofridskränkning, två fall av ringa narkotikabrott och beslutade även om utvisning, fängelse och skadestånd. Däremot ogillades delar av åtalet, däribland vissa påstådda vålds- och hotgärningar samt hela den alternativa bedömningen grov fridskränkning.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde först grov kvinnofridskränkning under perioden den 26 april 2026 till den 16 juni 2026. Enligt gärningsbeskrivningen bestod den av flera enskilda gärningar mot målsäganden, som den tilltalade hade en nära relation med och ett barn tillsammans med. Den första gärningen, rubricerad som misshandel den 26 april 2026 vid Björkhagens tunnelbanestation, gällde att han utdelade två slag mot målsägandens huvud. Den andra gärningen, också misshandel den 26 april 2026 på Götgatan 98, Stockholm, gällde att han utdelade ett slag mot hennes huvud. Den tredje gärningen, misshandel mellan den 26 och 27 april 2026 på Götgatan i Stockholm, gällde strupgrepp, att hennes huvud dunkades i väggen, flera slag mot huvudet, knuff mot staket och bett i handen. Den fjärde gärningen, misshandel den 27 april 2026 på Vallhornsgatan 24 i Bandhagen, gällde att en matlåda trycktes upp i hennes ansikte och mun. Den femte gärningen, olaga hot den 27 april 2026 på samma plats, gällde ett hot om att slå in hennes tänder. Den sjätte gärningen, ofredande den 16 juni 2026 på Spiralbacken 13 i Hässelby, gällde knuff, grepp om ansiktet, att hon låstes ute på balkongen och att han ställde sig i vägen när hon försökte lämna lägenheten. Den sjunde gärningen, olaga hot den 16 juni 2026 på samma adress, gällde ett hot om att kasta ut henne från balkongen.

Utöver detta åtalades den tilltalade för ringa narkotikabrott vid två tillfällen. Det första avsåg olovlig användning av cannabispreparat den 27 april 2026 på Vallhornsgatan 24 i Bandhagen eller tidigare på annan plats i landet. Det andra avsåg olovlig användning av alprazolam, amfetamin och cannabispreparat den 16 juni 2026 på Spiralbacken 13 i Hässelby eller tidigare på annan plats i landet.

Rättens bedömning

Den tilltalade medgav att han utdelat två slag mot målsägandens huvud den 26 april 2026 och tog ansvar för ringa misshandel i den delen. Han erkände också båda narkotikabrotten. I övrigt förnekade han vålds- och hotgärningarna. Målsäganden hördes i målet men ville under huvudförhandlingen inte längre medverka fullt ut. Tingsrätten fäste vikt vid hennes tidigare polisförhör, rättsintyg, händelserapport, larmsamtal, fotografier och annan skriftlig bevisning.

Domstolen ansåg att uppgifterna om gärningarna den 26 och 27 april 2026 i huvudsak var detaljerade och hade starkt stöd i utredningen. Däremot fann tingsrätten att det inte fanns stöd för den påstådda gärningen i åtalspunkt 1 b, alltså slaget på Götgatan 98, eftersom målsäganden först berättat om den i det sista polisförhöret och det saknades stödbevisning. Även åtalspunkterna 1 f och 1 g, som avsåg händelserna den 16 juni 2026, lämnades utan bifall eftersom domstolen ansåg att målsägandens uppgifter där inte var tillräckligt tydliga och att stödbevisningen inte räckte. I övrigt ansåg tingsrätten att åtalspunkterna 1 a, 1 c, 1 d och 1 e var bevisade.

Vid rubriceringen bedömde tingsrätten att den tilltalade skulle dömas för ringa misshandel för gärningen den 26 april 2026 och för misshandel samt olaga hot för gärningarna den 26–27 april 2026. Eftersom gärningarna skett mot samma målsägande, varit led i en upprepad kränkning och den tilltalade tidigare dömts för våld mot samma målsägande, ansåg domstolen att de sammantaget utgjorde grov kvinnofridskränkning under perioden 26–27 april 2026. Åtalet om grov fridskränkning prövades inte som en egen fällande grund.

För narkotikabrotten fann tingsrätten att erkännandena stämde med övrig utredning och att den tilltalade därför skulle dömas för två fall av ringa narkotikabrott.

Domslut och påföljd

Tingsrätten dömde den tilltalade till fängelse i 1 år. Hela den villkorligt medgivna friheten förverkades. Han skulle också vara kvar i häkte tills fängelsestraffet fick verkställas och tills utvisningsbeslutet fått laga kraft eller dessförinnan verkställas.

Domstolen biföll åklagarens yrkande om utvisning. Den tilltalade utvisades ur Sverige och förbjöds att återvända hit under 10 år. Tingsrätten ansåg att hans anknytning till Sverige inte var så stark att den uppvägde den allvarliga brottsligheten och återfallsrisken.

När det gällde skadestånd dömdes den tilltalade att betala 91 180 kronor till målsäganden, med ränta från den 27 april 2026 till dess betalning sker. Tingsrätten satte ersättningen för kränkning till 80 000 kronor, för sveda och värk till 4 800 kronor och för inkomstförlust till 6 380 kronor. Han ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden och ersätta staten med 5 200 kronor för provtagning och analys.