Grovt penningtvättsbrott ledde till villkorlig dom

Tingsrätten dömer den tilltalade för grovt penningtvättsbrott efter att han hanterat pengar som härstammade från ett bedrägeri riktat mot ett målsägandebolag. Åtalet avsåg en enda brottspåstående, med händelseförlopp mellan den 8 april 2020 och den 14 april 2020. Domstolen fann att den tilltalade var ansvarig för gärningen och bestämde påföljden till villkorlig dom i förening med dagsböter.

Händelsen och åtalet

Enligt åtalet hade målsägandebolaget genom vilseledande förmåtts att föra över sammanlagt 71 636 euro, motsvarande 769 017 kronor, till det aktuella företaget. Den tilltalade hade enligt gärningsbeskrivningen tillgång till företagets bank-ID i egenskap av styrelsesuppleant. Därefter ska han ha hanterat pengarna genom att föra över dem till andra konton på okänd plats i Sverige och genom att låta pengar från andra konton föras till hans privatkonto.

Åklagaren angav flera konkreta överföringar inom ramen för samma åtalspunkt. Den 8 april 2020 överförde den tilltalade 231 029 kronor från företagets konto till ett konto i Tyskland, 250 000 kronor till ett annat konto, 27 500 kronor till ytterligare ett konto och 250 000 kronor till ännu ett konto. Den 10 april 2020 tog han emot 50 000 kronor på sitt privatkonto från ett annat konto, och den 14 april 2020 tog han emot ytterligare 35 000 kronor på sitt privatkonto. Åklagaren gjorde gällande att åtgärderna vidtagits i syfte att dölja att pengarna härrörde från brott eller för att främja möjligheterna för någon att tillgodogöra sig egendomen eller dess värde. Brottet rubricerades som grovt på grund av de höga beloppen och eftersom det enligt åtalet varit led i en systematisk brottslighet. Den tilltalade bestred gärningen.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade att förbrottet, bedrägeriet mot målsägandebolaget, var bevisat. Domstolen ansåg också att det stod klart att pengarna förts över till företaget och att de transaktioner som angavs i gärningsbeskrivningen hade skett. Avgörande blev i stället frågan om den tilltalade haft uppsåt.

Domstolen fann att den tilltalades förklaring om en annan persons inblandning framstod som en uppenbar efterhandskonstruktion. Tingsrätten ansåg att det saknades stöd för att någon annan än den tilltalade haft kontroll över företagets bankkonton och ekonomiska skötsel. Mot den bakgrunden bedömde domstolen att det var den tilltalade som hade gjort sig skyldig till gärningen i åtalspunkt 1. Eftersom det rörde sig om mycket stora belopp fann tingsrätten att uppsåt var styrkt och att brottet skulle rubriceras som grovt penningtvättsbrott. Domstolen ansåg däremot inte att det var bevisat att brottet varit led i en systematisk brottslighet.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för grovt penningtvättsbrott. Tingsrätten bedömde att straffvärdet motsvarade fängelse i tio månader, men att straffmätningsvärdet efter hänsyn till den långsamma utredningen, sena lagföringen och att det rörde sig om nyupptäckt brottslighet landade på fängelse i sju månader. Påföljden bestämdes till villkorlig dom som förenades med 120 dagsböter om 350 kronor, sammanlagt 42 000 kronor.

Den tilltalade ska också betala 800 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för kostnaderna. I domen anges även att ersättning till försvarare ska stanna på staten.

Fakta