Bedrägeriåtal ledde till frikännande i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om ringa bedrägeri. Den tilltalade frias helt i hovrätten, som ändrar tingsrättens domslut och upphäver avgiften till brottsofferfonden. Hovrätten bedömer att det åklagaren påstått inte utgör bedrägeri i lagens mening.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde åtal för ringa bedrägeri. Enligt tingsrättens dom hade den tilltalade, tillsammans med andra, under perioden den 8 juli 2018 till den 12 juli 2018 gjort sig skyldig till brottet vid flera tillfällen. Tingsrätten dömde för ringa bedrägeri enligt 9 kap. 2 § första stycket brottsbalken och bestämde påföljden till ungdomstjänst.

I hovrätten överklagade den tilltalade och yrkade att bli frikänd. Åklagaren motsatte sig ändring av tingsrättens dom. Hovrätten prövade först om det påstådda handlandet över huvud taget kunde utgöra bedrägeri enligt brottsbalken. Åklagarens gärningspåstående var att de tilltalade, i olika konstellationer som köpare och säljare, olovligen påverkat ett kassasystem genom att scanna in felaktiga varor för betalning och eller därefter korrigera köpet, så att varor lämnades ut utan betalning eller till för lågt pris.

Hovrätten redovisade att åtalet avsåg ringa bedrägeri, men fann att den beskrivna hanteringen inte uppfyllde förutsättningarna för bedrägeri. Någon annan brottsrubricering har inte gjorts gällande.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av skriftlig bevisning i form av kvitton, fotografier och övervakningsfilmer. Som muntlig bevisning spelades förhör från tingsrätten upp med den tilltalade och flera andra personer samt vittnen.

Domstolen konstaterade att kassasystemet var uppbyggt kring streckkoder med belopp mellan 1 och 25 kronor och att systemet användes för att registrera betalningar, inte för att registrera enskilda varor med särskilda prisstreckkoder. Hovrätten ansåg därför att det inte fanns någon direkt koppling mellan en specifik vara och kassasystemet på det sätt som krävs för att ett datorbedrägeri ska föreligga.

Vidare framhöll hovrätten att de registreringar som gjorts i systemet i de åtalade fallen hade makulerats, och att det därmed inte funnits kvar någon registrering om köp eller betalning. Domstolen fann att detta inte innebar någon förmögenhetsöverföring. Enligt hovrätten uppstod den eventuella skadan i stället när köparen lämnade butiken med varan utan att betala, och detta skedde inte som en omedelbar följd av registreringarna i kassasystemet.

Hovrätten bedömde alltså att de påstådda åtgärderna inte utgjorde bedrägeri. Eftersom något annat brott inte hade påståtts, skulle den tilltalade frikännas.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom och frikände den tilltalade. Därmed upphävdes också beslutet om avgift till brottsofferfonden.

Tingsrätten hade tidigare dömt den tilltalade för ringa bedrägeri, med ungdomstjänst som påföljd och avgift till brottsofferfonden. Den hovrättsavgörande innebar alltså en fullständig ändring av utgången till den tilltalades fördel.

Hovrätten beslutade också att den tilltalade skulle få ersättning av staten för försvararkostnader i hovrätten. Det framgår inte av hovrättsbeslutet att den tilltalade var häktad.