Villkorlig dom efter falskt körkort och svart arbete

Den tilltalade döms för två brott och får villkorlig dom. Tingsrätten fann att han brukat en falsk urkund och att han haft anställning utan föreskrivet arbetstillstånd. Begäran om utvisning avslogs, och den tilltalade ska betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde flera punkter. För det första åtalades den tilltalade för brott mot utlänningslagen enligt 20 kap. 3 § utlänningslagen för att han haft anställning trots att han saknade föreskrivet arbetstillstånd. Den gärningen avsåg tiden mellan den 26 oktober 2025 och den 27 november 2025 och utspelade sig på en restaurang i Halmstad. Tingsrätten dömde honom för brottet.

För det andra åtalades den tilltalade för brukande av falsk urkund enligt 14 kap. 1 § och 10 § brottsbalken. Enligt åtalet hade han åberopat ett falskt körkort genom att visa upp det för en polis vid en arbetsplatskontroll den 27 november 2025. Tingsrätten dömde honom även för detta brott.

I målet fanns också ett åtal om grov urkundsförfalskning rörande samma falska körkort. Tingsrätten kom dock fram till att det inte var styrkt att den tilltalade tillsammans och i samråd med andra hade framställt körkortet, och åtalet i den delen ogillades mot honom.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från den skriftliga bevisningen, bland annat fotografier av det falska körkortet, uppgifter från arbetsplatskontrollen och översatta meddelanden i en Messenger-konversation mellan den tilltalade och en annan person. Domstolen fann att körkortet var falskt och att det innehöll den tilltalades fotografi men en annan persons uppgifter.

Av konversationerna framgick enligt rätten att den tilltalade och en annan person hade kontakt om att den tilltalade skulle komma till Halmstad för att arbeta, och att ett körkort skulle ordnas åt honom. Rätten konstaterade också att den tilltalade skickade fotografier av sig själv som skulle användas vid förfalskningen och att han senare visade upp det falska körkortet vid kontrollen.

När det gällde åtalet om grov urkundsförfalskning ansåg tingsrätten att utredningen inte visade att den tilltalade tillsammans och i samråd med andra hade framställt körkortet. Den delen kunde därför inte bifallas. Däremot bedömde rätten att den tilltalade med vetskap om att körkortet var falskt hade använt det, vilket ledde till fällande dom för brukande av falsk urkund. Rätten bedömde inte att det var fråga om grovt brott.

När det gäller brottet mot utlänningslagen fann tingsrätten utrett att den tilltalade arbetade som anställd trots att han saknade arbetstillstånd. Det saknade betydelse att ett formellt anställningsavtal hade upprättats för skens skull med en annan persons uppgifter.

Domslut och påföljd

Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Tingsrätten noterade att den tilltalade var ostraffad sedan tidigare och att straffvärdet motsvarade ett kortare fängelsestraff, men att det inte fanns skäl att välja fängelse. Den villkorliga domen förenades inte med dagsböter.

Begäran om utvisning avslogs. Tingsrätten ansåg att det inte kunde antas att den tilltalade skulle göra sig skyldig till fortsatt brottslighet i Sverige och att brottsligheten inte var så allvarlig att han inte borde få stanna kvar i landet.

Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Han ska dessutom betala tillbaka hela kostnaden för sin försvarare till staten, medan vissa ersättningar till försvararen ska stanna på staten enligt domslutet.

Fakta