Bidragsbrott ledde till villkorlig dom

Den tilltalade döms för bidragsbrott och bidragsbrott, ringa brott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter till Kommunals a-kassa. Tingsrätten fann att han varit skyldig till gärningarna och att uppsåt var styrkt. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 40 dagsböter.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet hade den tilltalade lämnat oriktiga uppgifter om arbetslöshetsersättning genom att underlåta att uppge att han arbetat med lön under samma period som han ansökt om ersättning från a-kassa. Åklagaren gjorde gällande att detta ledde till fara för att ersättning felaktigt skulle betalas ut och att det också skedde.

I åtalspunkt 1 gällde bidragsbrott vid fem tillfällen under perioden från och med den 26 augusti 2024 till och med den 8 oktober 2024. Tingsrätten dömde den tilltalade för detta brott enligt 2 § bidragsbrottslagen (2007:612).

I en annan åtalspunkt gällde bidragsbrott, ringa brott, vid två tillfällen under perioden från och med den 19 augusti 2024 till och med den 18 september 2024. Tingsrätten dömde den tilltalade även för denna gärning, och rubricerade den som ringa brott enligt 2 § bidragsbrottslagen (2007:612).

Den tilltalade medgav de objektiva omständigheterna men bestred ansvar och uppgav att uppgifterna fylldes i fel på grund av dyslexi och att han därför saknade uppsåt.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg genom den skriftliga utredningen och den tilltalades egna uppgifter att det var utrett att han hade ansökt om ersättning och fått ut ersättning som han inte hade rätt till. Domstolen bedömde att det var ställt utom rimligt tvivel att han objektivt sett handlat i enlighet med gärningsbeskrivningen.

Den kvarstående frågan var om han haft uppsåt. Tingsrätten noterade att han lämnat två olika förklaringar i förhöret, dels att han på grund av dyslexi lämnat felaktiga uppgifter utan att förstå det, dels att han redan hade ansökt om ersättning när han fick timavlönat arbete.

Domstolen fann att den skriftliga utredningen visade att han hade använt en internetbaserad tjänst för digital och skriftlig ansökan och där intygat på heder och samvete att uppgifterna var korrekta. Tingsrätten ansåg därför att eventuell dyslexi inte kunde ha varit så allvarlig att han saknat förmåga att tillgodogöra sig skriftlig information. Domstolen hänvisade också till att ansökningsformuläret och sammanställningen före intygandet varit överskådliga och lättlästa. Mot den bakgrunden fann tingsrätten att han inte kunde ha missförstått informationen på grund av dyslexi och att han måste ha förstått att han var skyldig att anmäla ändrade förhållanden.

Sammantaget ansåg tingsrätten att det mesta talade för insiktsuppsåt, och att han i vart fall haft likgiltighetsuppsåt. Han dömdes därför för båda gärningarna.

Domslut och påföljd

Tingsrätten bedömde att straffvärdet låg på fängelsenivå men att påföljden ändå kunde stanna vid villkorlig dom och dagsböter. Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med 40 dagsböter om 360 kronor, sammanlagt 14 400 kronor.

Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.