Grovt narkotikabrott: hovrätten ändrar straffet för en tilltalad men fastställer i övrigt domen

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grovt narkotikabrott. Den tilltalade frikändes inte. Hovrätten fastställer tingsrättens dom i skuldfrågan men ändrar påföljden för den ena tilltalade i målet, som döms till fängelse i ett år och nio månader i stället för tre år. För den andre tilltalade står tingsrättens dom fast utan ändring.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde grovt narkotikabrott. Enligt tingsrättens dom dömdes den tilltalade för grovt narkotikabrott begånget den 1 januari 2026. Hovrätten anger att den prövning som nu gjorts inte ger anledning att göra någon annan bedömning än tingsrätten i fråga om den tilltalade har begått den åtalade gärningen, hur gärningen ska rubriceras, straffmätningen och val av påföljd.

I hovrätten framgick att parterna hade lagt fram samma bevisning som i tingsrätten. Den tilltalade åberopade dessutom förhör med sin pappa. Hovrätten redovisar att den tilltalade hade gått med på att förvara narkotikan hemma hos sig och att han den 1 januari 2026 innehade narkotikan från omkring klockan 21 fram till omkring lunchtid dagen därpå, då polisen tog den i beslag.

Tingsrätten hade dömt den tilltalade för grovt narkotikabrott enligt 1 § första stycket 4 och 5 samt 3 § första stycket narkotikastrafflagen. Påföljden bestämdes där till fängelse i tre år. Tingsrätten beslutade också att den tilltalade skulle vara kvar i häkte tills fängelsestraffet fick verkställas, att beslag skulle bestå och att han skulle betala avgift till brottsofferfonden.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten gör ingen ändring i skuldfrågan för den tilltalade som tingsrätten dömt för grovt narkotikabrott. Hovrätten uttalar uttryckligen att det som kommit fram i hovrätten inte ger anledning till andra bedömningar än tingsrätten gjort när det gäller om gärningen är styrkt, rubriceringen och påföljdsfrågan.

Vid straffvärdebedömningen gör hovrätten dock en annan värdering än tingsrätten för den andre tilltalade i målet. Hovrätten bedömer att det rörde sig om ett relativt kortvarigt innehav och att gärningen hade samband med den tilltalades bristande utveckling, erfarenhet och omdömesförmåga. Hovrätten hänvisar till att den tilltalade, efter att ha tagit emot väskan med narkotika, ångrade sig och försökte få uppdragstagaren att ta tillbaka väskan samt undersökte om någon annan kunde förvara den. Hovrätten beaktar också att den tilltalade vänt sig till ChatGPT för att få hjälp med hur han skulle hantera situationen.

Hovrätten hänvisar vidare till att frivillig anmälan och uppgifter av väsentlig betydelse för utredningen ska påverka straffmätningen. I detta fall anses den tilltalades uppgifter ha varit avgörande för utredningen, och hovrätten anser därför att det finns skäl för en relativt påtaglig straffreduktion. Hovrätten bestämmer straffmätningsvärdet till fängelse i ett år och nio månader.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställer tingsrättens dom i skuldfrågan för den tilltalade som dömts för grovt narkotikabrott. För den andre tilltalade ändras tingsrättens dom på så sätt att påföljden bestäms till fängelse i ett år och nio månader. Hovrätten anser att det finns särskilda skäl att döma till ett lindrigare straff än vad som annars är föreskrivet för grovt narkotikabrott, men att brottets art och straffvärde ändå gör att fängelse är den enda möjliga påföljden.

Hovrätten beslutar att den tilltalade ska vara häktad tills fängelsestraffet får verkställas. Hovrätten anger också att det som tingsrätten beslutat om beslag ska fortsätta att gälla. Den ersättning som begärts för målsägandebiträde eller försvarare tillerkänns och kostnaderna ska stanna på staten. Hovrätten nämner inte någon ändring av brottsofferfondsavgiften i den del som inte uttryckligen prövats i beslutsdelen, och någon sådan uppgift framgår inte av hovrättens beslut för den tilltalade som omfattas av fastställelsen.