Bidragsbrott vid ansökningar om tillfällig föräldrapenning

Hovrätten har prövat ett överklagande från den tilltalade, som yrkade att han skulle frikännas från bidragsbrott. Hovrätten fastställde tingsrättens domslut och gjorde alltså ingen ändring i skuldfrågan eller påföljden. Den tilltalade döms därför för bidragsbrott enligt åtalet.

Om händelsen och åtalet

Målet gäller ansökningar om tillfällig föräldrapenning. Enligt utredningen hade den tilltalade lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar genom att felaktigt uppge att han avstått från arbete och tagit hand om barn trots att så inte varit fallet. Åklagaren gjorde gällande att detta ledde till att tillfällig föräldrapenning felaktigt betalades ut under perioden den 8 november 2023 till den 6 maj 2024 med sammanlagt 24 999 kronor.

Tingsrätten dömde den tilltalade för bidragsbrott vid sex tillfällen. Hovrätten prövade samma gärning och fann inte skäl att ändra tingsrättens bedömning. Det fanns inte någon ändring i brottsrubriceringen mellan instanserna.

Rättens bedömning och bevisning

I hovrätten vidhöll den tilltalade att han inte uppsåtligen gjort sig skyldig till bidragsbrott. Han gjorde gällande att det rörde sig om ett misstag som berodde på en pressad livssituation och att han själv hade kontaktat Försäkringskassan för att anmäla felet samt bett om ursäkt och erbjudit återbetalning.

Hovrätten utgick från samma bevisning som i tingsrätten och tog del av den inspelning av förhöret med den tilltalade som hölls där. Den tilltalade åberopade även skriftlig bevisning i form av en skärmdump av ett beslut med kommentar, en handling från Försäkringskassan, ett brev till handläggaren samt ett intyg om diagnos.

Domstolen ansåg att tillfällig föräldrapenning är en förmån som är enkel att förstå och att ansökningsformulären tydligt anger vilka uppgifter som ska lämnas. Hovrätten lade vikt vid att den tilltalade hade ansökt om ersättning för dagar då han inte utfört arbete, bland annat helgdagar, och även för dagar då inget av hans barn varit hemma på grund av sjukdom. Enligt hovrätten talade detta starkt för att uppgifterna lämnats medvetet och inte av misstag.

Hovrätten fann att den tilltalades förklaring om att han inte förstått att han saknade rätt till ersättning inte var trovärdig utan framstod som en efterhandskonstruktion. Domstolen beaktade också att de felaktiga uppgifterna inte gällde enstaka tillfällen utan hade lämnats vid sex olika tillfällen under en sexmånadersperiod. Det förhållandet att den tilltalade varje gång intygat på heder och samvete att uppgifterna var riktiga talade ytterligare för uppsåt.

När det gällde uppgiften att han själv skulle ha anmält felet till Försäkringskassan fann hovrätten inte stöd för detta. Tvärtom framgick att Försäkringskassan hade inlett en utredning genom riktad kontroll. Hovrätten ansåg också att det brev som den tilltalade skickade till Försäkringskassan kom efter att han fått del av de uppgifter som låg till grund för återkravet. Att han efter att de felaktiga utbetalningarna uppdagats ville betala tillbaka pengarna ändrade inte bedömningen av uppsåtet.

Hovrätten gjorde därför samma bedömning som tingsrätten och fann att den tilltalade gjort sig skyldig till bidragsbrott enligt åtalet.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens domslut. Den tilltalade döms alltså för bidragsbrott avseende sex tillfällen under perioden den 8 november 2023 till den 6 maj 2024.

Påföljden är villkorlig dom och 40 dagsböter om 230 kronor, sammanlagt 9 200 kronor. Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden om 1 000 kronor.

Hovrätten angav att den instämde i tingsrättens bedömning även i fråga om påföljden. I materialet finns ingen uppgift om häktning, skadestånd eller kontaktförbud.