Hovrätten ändrar endast samhällstjänsten i mål om misshandel och övergrepp i rättssak

Hovrätten prövade ett överklagande från den tilltalade efter tingsrättens dom i ett mål om misshandel och övergrepp i rättssak, samt olaga hot för en annan medtilltalad. I hovrätten stod tingsrättens skuldfråga i huvudsak fast, men hovrätten ändrade påföljden för den tilltalade genom att bestämma samhällstjänsten till 120 timmar i stället för 140 timmar. I övrigt gällde tingsrättens domslut.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde händelser som enligt åtalet ägt rum den 17 oktober 2020 och som rörde misshandel och övergrepp i rättssak. Den tilltalade överklagade tingsrättens dom och yrkade att han skulle frikännas i sin helhet samt att skadeståndsyrkandet skulle avslås. Han yrkade också i andra hand en lindrigare påföljd.

I hovrätten hölls förhör med målsäganden på nytt. Målsäganden uppgav då att de tidigare lämnade uppgifterna i tingsrätten inte stämde och att inget våld, hot eller övergrepp i rättssak hade förekommit på det sätt som tidigare påståtts. Hovrätten tog dock fasta på de uppgifter som målsäganden lämnat i tingsrätten och ansåg att de nya uppgifterna i hovrätten inte var trovärdiga.

Den tilltalade dömdes i hovrätten för misshandel vid två tillfällen och övergrepp i rättssak. Hovrätten redovisade att de delar av gärningen som avsåg misshandel och övergrepp i rättssak hade prövats utifrån tingsrättens gärningsbeskrivningar och att hovrätten i allt väsentligt anslöt sig till tingsrättens bedömning.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten konstaterade att samma skriftliga bevisning som i tingsrätten hade åberopats och att videoinspelade förhör hade spelats upp. Hovrätten ansåg, liksom tingsrätten, att målsägandens berättelse i tingsrätten var mycket trovärdig och fick starkt stöd av övrig utredning. De senare uppgifterna i hovrätten bedömdes som en efterhandskonstruktion och lämnades utan avseende.

När det gällde misshandeln gjorde hovrätten dock en mer begränsad bedömning av medgärningsmannaskapet än tingsrätten. Hovrätten ansåg att två av de medtilltalade inte kunde dömas för att tillsammans och i samförstånd med andra ha utfört vissa delar av våldet, eftersom de inte var närvarande vid just dessa moment och inte heller hade den nödvändiga ömsesidiga medvetenheten om dem. För den tilltalade innebar det att hovrätten fastställde tingsrättens skuldbedömning i övrigt, men med den nyansering som följde av hovrättens syn på medverkansformerna.

Hovrätten delade också tingsrättens bedömning att gärningarna hade begåtts med motiv att bevara eller återupprätta familjens eller släktens heder. Det bedömdes som en försvårande omständighet enligt brottsbalken.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes i hovrätten för misshandel vid två tillfällen och övergrepp i rättssak. Hovrätten bedömde brottslighetens samlade straffvärde som motsvarande fängelse i fem månader, men beaktade lång handläggningstid i hovrätten som ett förmildrande skäl. Efter den lindringen ansåg hovrätten att straffmätningsvärdet motsvarade fyra månaders fängelse.

Eftersom brotten hade ett sådant artvärde att fängelse normalt skulle följa, bestämdes påföljden till villkorlig dom med samhällstjänst. Hovrätten sänkte antalet timmar samhällstjänst från tingsrättens 140 timmar till 120 timmar. Om fängelse i stället hade valts skulle fängelse i fyra månader ha dömts ut.

När det gäller skadestånd fastställde hovrätten tingsrättens bedömning i den delen som rörde målsägandens krav mot den tilltalade. Tingsrätten hade bestämt att den tilltalade solidariskt med en medtilltalad skulle betala skadestånd om 15 000 kr jämte ränta från den 17 oktober 2020.

Hovrätten uttalade också att den tilltalade skulle ersätta staten för delar av kostnaderna i hovrätten. Av det tillhandahållna materialet framgår dessutom att han i tingsrätten ålades att betala avgift till brottsofferfonden, men hovrättens beslut i det utdrag som lämnats här innehåller ingen ny uppgift om ändring av den avgiften. Det framgår inte av materialet att den tilltalade varit häktad.