Falskt larm i fyra fall

Den tilltalade döms av Döld domstol för falskt larm i fyra fall och frikänns från övriga åtalspunkter. Påföljden bestäms till villkorlig dom utan dagsböter. Den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren väckte tio åtalspunkter mot den tilltalade för falskt larm enligt 16 kap. 15 § första stycket brottsbalken. I åtalspunkt 1 påstods att den tilltalade den 4 januari 2026 i Göteborg, eller annan okänd plats i Sverige, ringde BUP Akuten och uppgav att hon var på ett tågspår för att avsluta sitt liv, vilket ledde till polis- och väktarutryckning samt stopp i tåg- och spårvagnstrafik. Tingsrätten ogillade åtalet i denna del.

I åtalspunkt 2 påstods att den tilltalade den 14 januari 2026 på Göteborg, eller annan okänd plats i Sverige, kontaktade kvinnojouren och uppgav att hon skulle hoppa framför ett tåg, att hon gick på spåret och skulle sova på spåret, samt senare att hon var i en lägenhet, inte kunde röra sig och behövde medicin. Enligt åtalet ledde detta till polis-, ambulans-, räddningstjänst- och ordningsvaktsutryckning samt stopp i tågtrafik. Även detta åtal ogillades.

I åtalspunkt 3 påstods att den tilltalade den 15 januari 2026 i Partille, eller annan okänd plats i Sverige, ringde kriscentrum och uppgav att hon var hos en man som skadat henne med en kniv, gett henne droger och låst in henne i ett rum, att hon skadat sig själv med kniven, att hon skulle hoppa från ett fönster och att hon försökte få tag på vapen. Åklagaren gjorde gällande att detta orsakade en polisutryckning. Tingsrätten frikände även från denna punkt.

I åtalspunkt 4 påstod åklagaren att den tilltalade den 15 januari 2026 i Hässleholm, eller annan okänd plats i Sverige, kontaktade socialjouren och uppgav att hon skulle hoppa från en bro ner på tågspåret, att hon hade en kniv som hon skar sig med och att hon blödde. Enligt åtalet ledde detta till ambulans- och polisutryckning. Åtalet ogillades.

I åtalspunkt 5 påstods att den tilltalade den 16 januari 2026 i Hässleholm, eller annan okänd plats i Sverige, i chatt med Skånetrafiken uppgav att hon låg på spåret och ville dö, vilket orsakade polis- och ordningsvaktsutryckning samt stopp i tågtrafik. Tingsrätten ogillade även denna punkt.

I åtalspunkt 6 påstods att den tilltalade den 17 januari 2026 i Hässleholm, eller annan okänd plats i Sverige, i chatt med Skånetrafiken uppgav att hon låg på spåret, vilket orsakade polis- och ordningsvaktsutryckning samt stopp i tågtrafik. Tingsrätten fann denna gärning styrkt och dömde den tilltalade för falskt larm.

I åtalspunkt 7 påstods att den tilltalade den 30 januari 2026 i Halmstad, eller annan okänd plats i Sverige, i chatt med kvinnojouren skrev att hon tänkte hoppa framför tåget och att hon hade kniv på sig. Enligt åtalet ledde detta till polis- och räddningstjänstutryckning. Tingsrätten ogillade åtalet.

I åtalspunkt 8 påstods att den tilltalade den 2 februari 2026 i Halmstad, eller annan okänd plats i Sverige, i chatt med Hallandstrafikens kundtjänst uppgav att hon skulle hoppa ner på järnvägsspåret, vilket ledde till en polisutryckning. Tingsrätten fann åtalet styrkt och dömde den tilltalade för falskt larm.

I åtalspunkt 9 påstods att den tilltalade den 3 februari 2026 i Halmstad, eller annan okänd plats i Sverige, i chatt med Hallandstrafikens kundtjänst uppgav att hon skulle ta sitt liv genom att lägga sig på rälsen och sova, vilket gjorde att Hallandstrafikens personal sökte i området kring järnvägsstationen efter henne. Tingsrätten fann även denna punkt styrkt och dömde den tilltalade för falskt larm.

I åtalspunkt 10 påstods att den tilltalade den 20 februari 2026 i Halmstad, eller annan okänd plats i Sverige, ringde Trafikverket och uppgav att hon var på järnvägsstationen och skulle hoppa framför ett tåg samt senare kontaktade SOS Alarm och uppgav att hon befann sig på en plats som i domen återges som en adress, att hon skurit sig i armarna och skulle hoppa från en balkong. Tingsrätten fann även denna gärning styrkt och dömde den tilltalade för falskt larm.

Rättens bedömning

Den tilltalade förnekade gärningarna och uppgav att hon, så vitt hon mindes, inte hade tagit kontakt med de aktuella aktörerna eller lämnat uppgifter som föranlett onödiga säkerhetsåtgärder. Tingsrätten ansåg att utredningen för åtalspunkterna 1, 2, 3, 4, 5 och 7 visade att någon vid de angivna tidpunkterna lämnat likartade uppgifter till flera olika aktörer om självmordsavsikter och att insatser satts in, men att det ändå inte var ställt utom rimligt tvivel att det var den tilltalade som agerat i dessa fall. Därför ogillades åtalen i dessa punkter.

För åtalspunkt 6 fäste tingsrätten vikt vid att utredningen visade vilken IP-adress som använts och att innehavaren av den adressen var den tilltalades far. Vid en sammantagen bedömning ansåg domstolen att det var visat att den tilltalade gjort sig skyldig till falskt larm. För åtalspunkterna 8 och 9 ansåg tingsrätten att de åtalade meddelandena lämnats med den tilltalades mobiltelefon och att bevisningen i övrigt stödde att hon varit gärningspersonen. För åtalspunkt 10 konstaterade domstolen att det aktuella telefonnumret kunde spåras hos Trafikverkets IT-avdelning och att den telefon som ringt in meddelandet tillhörde den tilltalade. Även den punkten ansågs styrkt.

Tingsrätten bedömde att den tilltalade i åtalspunkterna 6, 8, 9 och 10 hade handlat uppsåtligt. Domstolen ansåg att hon varit medveten om att hon lämnat oriktiga uppgifter och att hon rimligen måste ha insett att uppgifterna skulle föranleda onödiga säkerhetsåtgärder.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för falskt larm i fyra fall, med stöd av 16 kap. 15 § första stycket brottsbalken. De övriga sex åtalspunkterna ogillas.

Påföljden bestäms till villkorlig dom. Tingsrätten fann att det inte fanns förutsättningar för ungdomsvård och att den tilltalade inte var lämpad för ungdomstjänst. Domstolen ansåg också att den villkorliga domen inte skulle förenas med dagsböter.

Den tilltalade ska betala en avgift på 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för kostnaderna för den ersättning som tillerkänts försvararen, som uppgår till 20 381 kronor. Tingsrätten antecknade också att sekretess ska fortsätta att gälla för vissa uppgifter om den tilltalades personliga omständigheter och för uppgifter i yttrandet enligt lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.