Fängelse, utvisning och förverkande efter bidragsbrott

Tingsrätten dömde den tilltalade för grovt bidragsbrott och ett penningtvättsbrott av normalgraden. Samtidigt frikändes den tilltalade från ett åtal om grovt penningtvättsbrott. Påföljden bestämdes till fängelse i sju månader, och den tilltalade utvisas ur Sverige med förbud att återvända före den 2 juli 2031.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet hade den tilltalade under perioden den 26 augusti 2019 till den 1 augusti 2020 mottagit kontoinsättningar om totalt 272 970 kronor från tre bemanningsbolag och därefter omsatt medlen genom betalningar, uttag och överföringar. Åklagaren gjorde gällande att detta utgjorde grovt penningtvättsbrott. Tingsrätten kom dock fram till att den tilltalade endast skulle dömas för ett penningtvättsbrott av normalgraden och att övriga elva penningtvättsbrott hade preskriberats. För åtalet om grovt penningtvättsbrott blev utgången alltså frikännande.

Åklagaren hade också åtalat den tilltalade för grovt bidragsbrott under perioden den 17 augusti 2020 till den 16 maj 2022. Enligt åtalet hade den tilltalade lämnat oriktiga uppgifter till Unionens arbetslöshetskassa i en ansökan om ersättning och i 91 tidsrapporter, vilket innebar fara för att arbetslöshetsersättning felaktigt skulle betalas ut med 468 000 kronor. Tingsrätten fann att den tilltalade lämnat oriktiga uppgifter och använt falska handlingar, och att det därför var fråga om grovt bidragsbrott. Denna åtalspunkt ledde till fällande dom.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att utredningen visade att bolagen som pengarna kom från inte hade bedrivit någon vanlig eller seriös verksamhet utan hade använts för ekonomisk brottslighet. Domstolen fann att den tilltalade inte haft någon verklig anställning i bolagen och att han agerat som skenanställd i Döld namn AB. Det bedömdes styrkt att de överförda medlen härrörde från brottslig verksamhet och att den tilltalade, genom att ta emot och omsätta pengarna, hade gjort sig skyldig till penningtvättsbrott. Samtidigt ansåg tingsrätten att det inte var visat att han haft sådan insikt om den bakomliggande brottslighetens omfattning att brotten kunde bedömas som grova. Varje månatlig överföring sågs som ett eget brott, men endast den sista handlingen låg inom preskriptionstid.

När det gällde bidragsbrottet fann tingsrätten att den tilltalade måste ha varit fullt medveten om att uppgifterna till arbetslöshetskassan var felaktiga och att arbetsgivarintygen var falska. Domstolen betonade att upplägget byggde på en skenanställning och falska löneuppgifter, och att brottet därför skulle bedömas som grovt. Att samma upplägg återkom i flera inlämnade handlingar hindrade inte att gärningen bedömdes som ett enda grovt bidragsbrott.

Tingsrätten avslog också den tilltalades invändning om att åtalet skulle avvisas. Domstolen konstaterade att det saknades skäligt rådrum före åtalet men att bristen hade läkts, och att något rättegångshinder därför inte förelåg.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes alltså för grovt bidragsbrott, med händelsetid den 17 augusti 2020 till den 16 maj 2022, och för penningtvättsbrott av normalgraden, med händelsetid den 24 juli 2020 till den 1 augusti 2020. Han frikändes från grovt penningtvättsbrott, som enligt åtalet avsåg perioden den 26 augusti 2019 till den 23 juli 2020.

Påföljden bestämdes till fängelse i sju månader. Tingsrätten beslutade också att den tilltalade skulle utvisas ur Sverige och förbjudas att återvända före den 2 juli 2031. Vid överträdelse kan förbudet medföra fängelse i högst ett år.

Vidare förklarades ett värde om 22 667 kronor förverkat till staten. Den tilltalade ska också betala 800 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för försvararkostnaderna.