Fullständig domstolsbevakning och fördjupade reportage med inriktning på svenska rättsfall.
Artiklar om Anders Andersson
3 nyhetsartiklar finns att läsa
Anders Andersson född lördag 1 maj 1990 som bor i Stockholm.

Villkorlig dom efter två bidragsbrott

2026-07-01

Den tilltalade döms för två fall av bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om föräldrapenning. Tingsrätten bedömde att gärningarna var styrkta och att den tilltalade agerat med likgiltighetsuppsåt. Påföljden blev villkorlig dom i förening med dagsböter, och han ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Målet gällde en åtalspunkt avseende bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade hade lämnat oriktiga uppgifter till Försäkringskassan i ansökningar om föräldrapenning och/eller underlåtit att anmäla ändrade förhållanden som han varit skyldig att anmäla. Enligt åtalet hade felaktigheterna bestått i att han arbetat, inte avstått arbete för vård av barn och/eller ansökt om ersättning i för hög omfattning, vilket lett till att han fått lön samtidigt som han fått utbetald föräldrapenning. Det påstods att detta skapade fara för felaktig utbetalning av totalt 4 366 kronor, vilket också skedde.

Åtalet avsåg två tillfällen under perioden från och med den 3 maj 2024 till och med den 17 juni 2024. För det första gällde det bidragsbrott den 3 maj 2024 till den 24 maj 2024, där det enligt åtalet hade angetts fyra felaktiga dagar och ett felaktigt belopp om 2 224 kronor. För det andra gällde det bidragsbrott den 17 juni 2024, med fyra felaktiga dagar och ett felaktigt belopp om 2 142 kronor. Den tilltalade dömdes för båda tillfällena.

Tingsrätten redovisade att den tilltalade hade en heltidsanställning under de aktuella perioderna och att han vid de aktuella tillfällena skickat in ansökningar om föräldrapenning till Försäkringskassan för vård av barn. För det första tillfället hade han ansökt den 3 maj 2024 och uppgett att han vårdat barn den 1–5 maj 2024, samtidigt som uppgifter från arbetsgivaren visade att han förvärvsarbetat den 1–4 maj 2024. För det andra tillfället hade han ansökt den 17 juni 2024 och uppgett att han vårdat barn bland annat den 6–9 juni och den 14–16 juni 2024, samtidigt som uppgifter från arbetsgivaren visade att han förvärvsarbetat den 6–7 juni och den 14–15 juni 2024. Av uppgifter från förskolan framgick också att barnen varit på förskolan eller att förskolan varit stängd.

Rättens bedömning

Den tilltalade medgav de faktiska omständigheterna i polisförhör men bestred brott eftersom han inte ansåg sig ha haft uppsåt. Han uppgav bland annat att det varit svårt att få information, att han visste att föräldrapenning kunde utgå när man inte arbetar och tar hand om ett sjukt barn, och att han fått information från arbetsgivaren om att det gick att ansöka om föräldradagar de dagar man inte arbetade. Han sade också att han inte läst vad det innebar att uppgifterna lämnats på heder och samvete och att han inte mindes att han arbetat de dagar han sökt ersättning för.

Tingsrätten fann att det var uteslutet att den tilltalade inte skulle ha känt till att han arbetat de dagar han ansökt om ersättning för. Domstolen betonade att ansökningarna gjorts i nära anslutning till de aktuella dagarna och att han i ansökningarna på heder och samvete intygat att uppgifterna var riktiga och fullständiga samt att han avstått från arbete och inte fått sjuklön under dagarna. Vidare hade han fått information om att oriktiga eller ofullständiga uppgifter kunde leda till brott. Mot den bakgrunden ansåg tingsrätten att han måste ha insett att det fanns en avsevärd risk för att uppgifterna var felaktiga och att ersättning skulle betalas ut felaktigt. Eftersom han trots detta upprepade gånger skickat in felaktiga uppgifter och inte gjort några ytterligare efterforskningar bedömde domstolen att han agerat med likgiltighetsuppsåt. Åtalet ansågs styrkt och gärningarna rubricerades som bidragsbrott av normalgraden.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes till villkorlig dom. Tingsrätten konstaterade att straffvärdet motsvarade ett kortare fängelsestraff, men att varken straffvärdet eller brottets art talade för fängelse. Domstolen noterade också att den tilltalade var tidigare ostraffad och att det saknades särskild anledning att befara fortsatt brottslighet. Därför bestämdes påföljden till villkorlig dom, förenad med 40 dagsböter om 50 kronor, totalt 2 000 kronor.

Dessutom ska den tilltalade betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Något skadestånd nämns inte i beslutet.

Faktaruta
Fakta
Värde
Målnummer
Döld målnr
Domstol
Döld domstol
Domdatum
2026-07-01
Brott
Bidragsbrott, 2 tillfällen
Brottstid
2024-05-03 till 2024-06-17
Lagrum
2 § bidragsbrottslagen (2007:612)
Påföljd
Villkorlig dom och 40 dagsböter om 50 kr
Dagsbotsbelopp
2 000 kr totalt
Brottsofferfond
1 000 kr
Lås upp premiuminnehållet för att ta del av den fullständiga domstolsbevakningen.
Lexbase följer rättsfall av alla storlekar, både på lokal och nationell nivå.

Källhänvisning

Denna nyhetsartikel behandlar en händelse inom ett rättsområde och baseras på tillförlitliga källor. Underlaget består dels av allmänt tillgängliga handlingar som kan begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen, dels av uppgifter som tillhandahållits Lexbase nyhetstjänst med stöd av källskydd. Lexbase nyhetstjänst tillämpar detta skydd i enlighet med bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Så begär du ut handlingar:

För att ta del av de handlingar som ligger till grund för artikeln, kontakta Tingsrätt tingsrätt och uppge målnummer B 999-99 i din förfrågan.

Kontaktuppgifter:

Tingsrätt Tingsrätt

Stockholm, Stockholmsvägen 1

Telefon: 0700078789

E-post: tingsratt@dom.se

Denna artikel bygger på uppgifter från offentliga källor samt information förmedlad genom Lexbase nyhetstjänst under källskydd. Artikeln sätter dessa fakta i sitt sammanhang för att belysa relevanta samhällsfrågor och rättsfall.

Publicerad av Lexbase redaktion redaktionen@lexbase.se